Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
någon gång på 1870-talet av en romantikälskande
bryggare, och Peter hade blivit förtjust i just dess
löjliga yttre, som Lilian däremot icke riktigt kunnat
försona sig med, ehuru hon till en början godhets-
fullt tillåtit att hennes man döpt om bryggarens
Louisehill till Liliansborg. Sedan hade emellertid
den kritiska Alexandra funnit detta namn lika löj-
ligt som huset självt, och det hade ändrats till det
mera intetsägande Nybo. Byggnaden var belamrad
med utsprång och små torn, och kring taklisterna
löpte en konstfull bård av utskuret trä, som virkade
spetsar.
De stego uppför trappan och in på verandan, I
salen sprakade en brasa som Bom tänt, innan han
for till stationen, men ändå dröjde där en instängd
tunn luft.
Angela och Paula hade ej varit här sedan den där
gången på nyåret. Ett par tomma koppar och litet
brödsmulor funnos kvar på salsbordet som minne
därav.
Angela sköt muntert ut Cecil och Thomas.
— Nu få herrarna ta sig en promenad, sade hon,
medan vi laga frukosten.
Med Boms hjälp fingo de unga flickorna eld i
spisen för att sätta på kaffe.
Angela malde bönorna vid fönsterbänken och
kastade då och då en blick på Thomas och Cecil som
gingo nere i trädgården. De stannade vid krusbärs-
buskarna. Cecil höll Thomas i handen och blickade
ivrigt upp i hans ansikte, Kanske tiggde han om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
