Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
ut. Edla hade Petra aldrig förstått sig på. Hennes
närsynta ögon som de sista åren skyddades av en
blänkande pincenez hade bakom glasen fått en skarp
blick, Denna vår hade hon gått ut seminariet med
goda betyg. Läshuvud hade hon ju alltid haft. Hon
hade redan som bärn ägt en förvånansvärd lätthet
att lära sig saker utantill och att rabbla upp dem
utan tankar. Petra märkte att hön redan betraktade
sin mor med kritik: Gotthard, den slarvern, var
annorlunda. Han behandlade Betty nästan som om
hon varit hans fästmö. Han var beskyddande, öm och
förtrolig, De måste skratta åt hans småroliga infall.
Petra kände likväl att han alls inte var att lita på.
Men trots det att Petra sålunda icke avundades
Betty hennes barn, sved det ändå som så ofta förr
i hennes hjärta, när hon såg Betty sitta där om-
given av dem — innesluten i sitt hems varma bo.
Och när Petra slutligen gick tillbaka till Eka, var
hon fylld av bitterhet. På vägen hade hon ännu ett
möte som ökade den förtvivlade gapande tomheten
i hennes hjärta. Det var den där bondflickan, den
unga ogifta kvinnan, som för ett par år sedan hade
fött ett barn till världen. Nu kom hon emot Petra
med den lilla flickan vid sin hand. Petra måste
stanna. Den unga kvinnan tycktes ha fattats av en
viss tillgivenhet för henne, emedan Petra varit med
den där natten, då barnet kommit till världen.
— Här är den lilla, sade den unga modern glatt.
Petra betraktade barnet, en rosig och vacker liten
tös, som förtroendefullt lade sin hand i Petras. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
