Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
herrskapet Landborgs svarta häst travade om den
med ett gäckande gnäggande och en fnysning.
Angela hann se att fru Landborg körde själv. Hon
hade knutit en havsblå slöja om reshatten, och slöjan
flög ut bakom henne. Angela såg efter den.
— Vem var det? frågade Petra Angela.
Bom sade uppifrån kuskbocken utan att vända
sig om:
— En trollpacka, fröken. Hon far fram med tjä-
nare och kreatur, så det är erbarmligt att se.
Men Angela mumlade:
— Det var fru Landborg.
— Landborg? Hette inte din väninna på hushålls-
skolan så?
— Jo, det är hennes mor. De bo nära Nybo, sva-
rade Angela.
— Nej, men det var väl roligt för dig, utbrast
Petra.
Men Angela mötte inte hennes blick. Hon började
i stället tala om vad de sysslade med på Nybo. Om
Alexandra och Lilian. Och hon berättade att Peter
och Stellan kommit ut för att tillbringa söndagen
med dem.
— Du och jag skola ligga i samma rum, anmärkte
hon, som i förbigående, men hon var ivrig att veta,
vad Petra skulle säga om det,
Ett ögonblick sågo de tysta på varandra. Ord,
som inte kunde utsägas, dröjde på deras läppar. De
hade alltid bott i skilda rum. Nu skulle de alltså
denna sommar vara varandra så snuddande nära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>