Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
som föreföll undergiven, fick hon en lust att piska
henne, Hon gav icke efter för den frestelsen. Hon
nöjde sig med att befalla och styra, som hon nu be-
fallde och styrde Lilian. Och mellan de två vänin-
norna hade under senare tid uppstått ett egendomligt
förhållande, som kanske berodde på att de nu när-
made sig den ålder, då det som länge legat och pyrt
halvslocknat i askan blossar upp i en sista smal elds-
tunga. Och denna sista slickande låga hade de låtit
lysa och brinna för varandra. Lilian hade glömt sina
forna kärleksnätter med Peter och sökte nu värme
hos Alexandra. Och Alexandra som tacksamt druc-
kit upp Stellans lymmelaktiga kyssar hade, när hon
i saknad längtade tillbaka, ingen annan att taga till
än hans mor Lilian, som dyrkade henne som
hade tvingats att dyrka henne.
Så kom det sig att de utestängde Peter från säng-
kammaren på Nybo. Och många nätter när Alex-
andra, het och orolig, med upptänd och brinnande
kropp, törstade efter Stellan, kunde hon stöta till
Lilian, modern, som vilade bredvid henne, och de
två väninnorna gräto ut hos varandra, under snyft-
ningar betygande varandra sin kärlek och trohet.
Ingen annan än Lilian hade sett Alexandra gråta.
Hon grät som en man med tunga stönanden och
lutade sin värkande hårda panna mot Lilians ännu
mjuka bröst. Morgonen fann dem grälsjuka, så som
de sedan uppenbarade sig vid frukostbordet, med
röda näsor och i sina oklädsamma gamla klän-
ningar, medan Alexandra gav utlopp åt sitt dåliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
