Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
om uttrycket ”i alla tider”. Det var som om det velat
betona hennes ålder.
— På sängen mitt i rummet, upprepade Tage åter
och såg plötsligt fru Landborg rätt in i ögonen.
Hon höll fast hans blick. Så böjde hon på huvudet.
Hennes hand började leka med en spets på klän-
ningen.
— Vänta ett tag. Jag vill också ha mina cigar-
retter.
Hennes röst hade med ens blivit mjuk. Den fick
ett tonfall som om hon och den unge mannen nu
vore på tu man hand med varandra.
— På mitt toalettbord med den stora spegeln
ligger mitt cigarrettetui. Herr Ehrencreutz, ni kan
ta med er det också, om ni orkar bära båda sakerna
på en gång.
Hon vände sig mot de andra.
— Ni ana inte, vad jag pinas av de cigarretter
min man brukar bjuda mig på, sade hon klagande.
När han är inne i staden, glömmer han regelbundet
det märke jag vill ha, hur mycket jag än påminner
honom. Nu skall jag låta er smaka mina.
— Den här är då mycket bra, sade Alexandra,
som just tänt en av de ratade cigarretterna.
Hon hade helt hastigt fått tillbaka sin gamla
oemotståndliga lust att röka.
Fru Landborg ryckte på axlarna. Hon borrade
åter in sina ögon i Tage.
= — Har ni inte gått än? sade hon litet otåligt.
Bernard såg efter Tage, när denne hastigt gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
