Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
tag, menar jag, och så komma hit igen, så fort ni
kallade på mig. Men sanningen är, ljög han, att
jag knappt har till resan hem.
— Ni kan inte stanna här nu, sade hon efter ett
ögonblicks tvekan. Jag vet inte hur länge Bernard
blir här, och han är en blodhund som nosar i mina
spår. Är ni inte förmögen? Någorlunda rangerad,
menar jag?
Tage skakade på huvudet. Han satte på sig kra-
gen. Han försökte knyta slipsen, men hans händer
voro ovilliga. Så mycket stod just nu på spel! Hans
tankar arbetade mycket långsamt. Men hennes voro
snabbare.
Hon sköt skrattande undan hans händer och bör-
jade omsorgsfullt själv knyta hans slips.
— Jaså, pappa snålar och lilla kloka Hertha
likaså, förstår jag? Hur mycket behöver då en sådan
liten vän, sade hon jollrande, för att kunna reda sig
närmaste tiden?
— Tvåtusen, svarade Tage troskyldigt.
Och det var en ängels ögon, som nu ljusblå och
naiva blickade upp i fru Landborgs.
Nu var slipsen färdig! Hon rättade till den och
bad honom titta sig i spegeln, om han gillade hennes
verk.
Medan han satt stilla, gick hon fram till sin
chiffonjé och låste upp den. Så var hon hos honom
igen. Hon lät något glida ned i fickan på hans kavaj,
vilken alltjämt låg kvar på golvet, dit den åkt från
stolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
