Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
handen över Thomas Meller. Hon lät den sakta och
försiktigt glida utefter hela hans kropp, som om en
annu icke medveten aning sagt henne att de skulle
skiljas och hon nu ville att hennes hand skulle för
alltid bevara minnet av honom. Hennes smekning
gjorde honom upprörd, ehuru han icke förstod var-
för. Och nu först varsnade han på allvar i hennes
ögon denna blick som han icke kände igen.
— Vad är det, Angela? frågade då Thomas Mel-
ler och lutade sig närmare intill henne.
Men Angela kunde inte svara.
Hon reste sig till hälften upp, och stödjande
knäna mot madrassen, sittande som en liten japanska
på huk, såg hon sig förvirrad omkring. När Thomas
åter ville lägga armen omkring henne, hejdade hon
honom. Då steg han upp och började oroligt gå fram
och tillbaka i rummet. Varje gång hans blick föll på
tidningen på bordet ryckte han till, som om han
erinrat sig något.
Angela följde honom med ögonen. Nu log hon.
Och åter smög sig detta nya in i hennes blick. Och
Thomas tyckte med ens att hon såg på honom som
en mor ser på sin son.
När Angela en stund senare gick ifrån Thomas,
stannade hon ett ögonblick på skogsstigen. Hon
tyckte att hon hörde som om en gren böjts åt sidan.
Var någon där?
Men när hon såg sig om, kunde hon ingen upp-
täcka. Då fortsatte hon hastigt framåt. Hon hade
icke sett Petra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
