Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
lek som det blott passar sig för ungdomen bland
kvinnorna att leka.
Thomas Meller hade börjat att gå framåt. Han
kände sig obehaglig till mods. Extasen nyss hade
också gjort honom trött. Han erfor en viss blygsel,
när han nu i smyg kastade en blick på Petra. Men
så rätade han upp sig. Petra hade fått ett skimmer
över sitt ansikte. I detta ögonblick tyckte han att
hon var vackrare än han någonsin sett henne. Det
var inte någon ödmjuk kvinna, som tiggande om
hans kärlek smög sig intill honom. Med ens kände
han sig stolt över att hon älskade honom. Så med-
vetet allvarlig och sorgset värdig som Petra tedde
sig nu, skulle kanske Angela en gång bli. Det var
något särskilt med dessa två fröknar von Pahlen,
något starkt och ädelt som man anade fanns inom
dem och som åren inte kunde förstöra.
Petra sade tätt vid hans sida:
— Skall du gifta dig med Angela?
— Du vet att jag redan är gift.
— Du kan skilja dig.
Thomas tänkte efter ett ögonblick:
— Min hustru anser sig vara katolik. Det är synd
för henne som katolsk kristen att samtycka till en
skilsmässa.
Det hade aldrig Petra tänkt på och hon visste
att det icke en sekund fallit Angela in att saken
kunde erbjuda dylika problem och ses från sådana
synpunkter. Hon hatade sig själv för att hon ställde
dessa frågor till honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
