Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
— Men varför berättar då Frideborg det för
mig? sade Angela darrande. Jag skulle ju kunna gå
rätt upp till villan och tala om det.
— Därför att... började Frideborg och såg på
Angela med ögon som liknade smältande guld.
Och då förstod Angela, och hon fick en liten stöt
1 hjärtat därvid, att Frideborg länge vetat hennes
egen hemlighet. Kanske att hon sett henne på väg
till Thomas Meller eller kanske hon bara intuitivt
anade sig till att Angela var i samma belägenhet som
hon. Angelas strupe snördes samman. Hon ville
gråta, men vågade inte.
Och då kom hon att tänka på Stanny — Stanny
som inte hade en aning om Bernards otrohet. Hon
mindes nu att Stellan talat något om att Bernard
flirtat med Frideborg på midsommaraftöonen.
Som en flod som ville rycka henne med sig
kommo nu alla den senaste tidens händelser forsande
mot Angela, Hon tog sig med en liten hjälplös åt-
börd över pannan och såg på Frideborg. Hon hörde
Frideborg tala om att hon ville hämnas. Åtminstone
måste hon ha pengar av Bernard. Det var det minsta
Bernard var skyldig henne. Oupphörligen sade hon
”Bernard”.
En solstråle hade letat sig fram till sängen, och
svällde nu plötsligt ut över flickans nakna axlar och
armar. Hon märkte det inte, men Angela satt blän-
dad och betraktade detta vita fasta hull. Frideborg
hörde till de fullkomliga unga flickor som se spens-
liga och spröda ut med kläderna på, men som
22. — v. Krusenstjerna, Alskande par.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
