Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
plötsliga omslag, att hon inte kunde besluta sig för
att gå. Nyss hade rummet varit fyllt av en helig
ro. Något oändligt ljuvt och ofattbart hade sänkt
sig över dem, Nu tyckte Angela, där hon satt och
rev bland lakanen nästan utan att veta vad hon
gjorde, att de plötsligt skilde sig åt och att en unken
stank steg upp från madrassen, som de förut barm-
härtigt dolt. Det var som om Frideborg tagit med
sig något när hon gått — som om hon under för-
klädet gömt en liten del av Angelas eget öde som
hon ryckt åt sig.
Och plötsligt kastade sig Angela framåt och bor-
rade in huvudet i den knöliga och hårda kudden.
Nu visste hon det. Nu var hon säker på det. Som
Stannys Bernard gick ifrån Frideborg, så skulle
också alla de andra kvinnornas Thomas Meller gå
ifrån henne en dag, och kanske snart nog. Detryckte
i hennes hjärta, och hon tyckte sig se Thomas
vandra ensam tillbaka till de främmande kvinnorna
på en väg långt borta, med kläderna nu röda och
nedstänkta också av hennes blod.
Och sakta försvann han och uppslukades i ett
oändligt fjärran bland rökiga horisonter och brin-
nande eldsländer — länder brinnande i eld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
