Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
där första gången hon besökte Ösa, att hon inte
blivit förvånad, då hon fick höra fru Landborgs röst
kalla på sig. Nu hade hon inte som den gången suttit
dold i en vilstol och på avstånd iakttagit Angela,
utan hon kom med raska steg ut från salen.
Angela hade trott att hon skulle se nedbruten och
förstörd ut, men hennes ögon glänste som av ett
underligt sken inifrån. All hennes forna hätskhet
mot Angela, som hon under den gångna tidens sam-
väro så väl dolt, strömmade på nytt emot Angela.
— Ni här? sade Hon med sin spefulla röst;
Hon sade inte längre Angela.
Angela hade brustit i gråt. Hon kunde inte hjälpa
det.
Då hade fru Landborgs röst klingat som en strids-
fanfar.
— I dessa tider, hade hon sagt, får man inte
sörja över enskilda olyckor. Nu brinner hela världen.
Mot tyskarnas hjältemod blir allt annat så smått.
Tänk på hur de trotsande alla faror brutit sig in i
Belgien! Och hur ha de inte blivit mottagna där!
Det är verkligen skändligt.
Angela hade blivit alldeles kall. Denna mor beskär-
made sig över de risker, för vilka överfallande ban-
diter utsatte sig, där hon välklädd och prydlig stod
på den härliga loggian med en doft av den utsök-
taste franska parfym omkring sig, och hon glömde
sin egen olyckliga dotter, som hon mördat, för att
gå upp i jublande extaser över andra mördare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
