Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
— Du kunde väl åtminstone tacka för maten,
sade hon med sin hesa röst.
Tord vände sig om. En blodvåg sköt upp i hans
ansikte.
— Skall jag inte kyssa dig på handen också?
frågade han till synes lugn.
Men hans röst darrade, och hon lade med för-
tjusning märke till det. Han var tydligen upp-
bragt över hennes beteende,
— Min hand är väl i så fall inte sämre än den
där slinkan Petra von Pahlens mun, vill jag anta,
svarade hon snabbt.
Tord dröjde med sina starka fingrar på lås-
vredet. |
— Äro vi där nu igen?
Han sade det slappt, och i detsamma rann vre-
den av honom. Till sist hade det gått därhän, att
han tyckte att Adéles ord endast berörde honom som
om hon torkat av hans ansikte med en nedsölad
ljum disktrasa. Ännu kunde han brusa upp och
förivra sig, ursinnig och utom sig, men det varade
aldrig länge. Han orkade och gitte inte längre ge
igen. Men allt blev klibbigt och smutsigt omkring
hönom, som om Adéle verkligen snuddat vid honom
med den där disktrasan, Han hade ett par gånger
sett Adéle torka av stolarna och korkmattan i köket
med samma trasa hon använde till tallrikarna och
kopparna. Det var då han först hade sagt till sig
själv att hennes ord träffade hans ansikte alldeles
som disktrasan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
