Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Pahlens röst. De sutto tillsammans i hans berså,
och Johans vänliga ögon vilade på henne. Det var
rö och goda drömmar i hans ögon. De talade om
Angelas blå rullgardin. Den blå rullgardinen som
suttit framför fönstret i Angelas barnkammare och
stolt visat upp ett vitt slott och en damm med
svanor. Nu såg Angela den. Den fyllde hela rum-
me med ett svagt darrande blått skimmer, som om
en flik av barndomens evigt blå sommarhimmel
kastat sin skugga över det. Och som från långt håll
nåddes Angelas öron av prinsessans spröda silver-
röst. Då mindes hon sin döda mor Irenes röst.
Och nu stod hennes mor där och ville att hon
skulle stiga upp och ta emot sina presenter. Men
eftersom Angela kommit in i de dödas värld, hörde
hon också Stanny Landborg tala tätt invid sig.
Men hennes ord dränktes i vatten. Hade de sim-
mat ut tillsammans från badhuset vid Ösa? Vart
tog Stanny vägen? Försvann hon så alldeles?
Angela reste sig förskräckt på armbågen. Det
tryckte över hennes bröst som om något ville
kväva henne.
Hon sprang fram till rullgardinen och drog
upp den. Genom det öppna fönstret slog då okto-
berluften, syrlig och frisk med en doft av äpplen,
emot henne, Och Angela drack in den i djupa
andetag. Ängesten försvann åter. Hon tänkte på
hur Petra och hon funnit varandra ute på ön, och
hon blev lugn vid den tanken.
De väldiga träden runt omkring gårdsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
