Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
För första gången i sitt liv svimmade Angela.
När hon efter ett par sekunder vaknade till
sans igen, var Adéles bleka ansikte tätt inpå
henne.
— Stackare, hörde hon Adéles röst jollra genom
det återväckta blodets dån som brusade i kaskader
genom hennes öron, ja inne i hjärnan.
Angela befriade sig försiktigt ur Adéles armar.
Hon reste sig.
— Jag mår visst inte bra, sade hon osäkert.
— Nej, nej, mumlade Adéle som blivit förtretad
över att Angela så snart gled undan hennes hän-
der. Ett litet illamående. Det kan väl aldrig be-
tyda något. Jag brukade känna det så en gång,
men det var ju när jag väntade det där — som
blev missfall. Angela är förstås bara litet över-
ansträngd. Det har väl varit för mycket dans och
andra nöjen uppe i Stockholm, kan jag tro,
Med fasa betraktade Angela Adéle. Och när
denna nu på nytt närmade sig, ryggade Angela
tillbaka. Menade Adéle något med de där orden?
Hade hon redan förstått att Angela väntade ett
barn? Det var väl omöjligt. Adéle var den sista
Angela ville skulle få veta något. Med ett slags
vidskeplig fruktan föreställde hon sig att Adéles
ögon skulle kunna göra barnet ont redan medan
det vilade i sin moders liv. Adéles eget förban-
nade sköte hade inte lyckats frambringa annat än
ett missfall. En inifrån anfrätt frukt, fallen från
ett träd som aldrig ägt någon friskhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
