Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
— Vill du veta det? sade han allvarsamt. Jag
tvådde mina händer rena. Jag tyckte det hade kom-
mit blod på dem, Så hett längtade jag i går kväll
efter att mörda någon,
Hon behövde ju inte fråga vem han ville mörda.
— Är det så illa? viskade hon. Har Adéle gjort
dig så mycket ont?
— Ja, det är värre än någonsin, sade Tord.
De fortsatte med ens att gå. De hade snärt
hunnit utanför Ekas ägor och hade kommit in i
skogen kring Ekered. Tord märkte till sin glädje
att deras skog var mera vårdad. Gotthard, den
spolingen, tycktes ändå inte hinna med att vaka
över allt.
— Kanske vi skola vända nu? sade Petra tvek-
samt. Vi ha gått så fort ätt vi redan äro nära
Ekered.
— Det är så roligt att gå med dig, svarade
Tord. Jag glömmer allt svårt. Mina nätter...
Adéle... Du behöver inte tala. Det är nog för
mig att få gå här bredvid dig... som förr.
Petra gav honom en snabb blick. Hans svar
gladde henne på något sätt. Hon hade haft en sär-
skild avsikt, då hon föreslagit Tord denna prome-
nad, De måste tala öppet med varandra. Han fick
inte tro att hon nu för alltid skulle undvika honom.
Men han hjälpte henne inte med att komma fram
med det hon hade på hjärtat. Ännu drömde han
tydligen om deras forna förtrolighet, om deras
kyssar. Men allt detta måste ju vara slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
