Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
stol för vårdslöst framförande av motoråkdon.
Allt var hennes fel. Det var ju hennes fel att han
så när hade kört över henne. Han hyste en viss
med ovilja blandad fruktan för Dora numera, se-
dan hon tvungit honom till att själv bryta mot sina
heligaste principer genom att ta bort hennes barn.
Hennes barn — nå, det var väl ändå hans också.
Men det gjorde inte saken bättre. Han blev all-
deles rasande, när han tänkte på att han blivit
tvungen förstöra vad som var hans.
Han stannade bilen framför en grind. Huset var
omgivet av en liten trädgård. En cypress stod
alldeles innanför grinden. Först hade han tänkt
hugga bort trädet, rädd för att hans patienter vid
anblicken av det skulle komma att tänka på död
och begravning, emedan cypresser höra ihop med
kyrkogårdar, men han hade snabbt märkt att ingen
bekymrade sig om det dystra trädets tillvaro. När
hans patienter foro in genom grindarna, voro de
alltför medvetna om sina plågor för att se sig om-
kring, och när de lämnade kliniken, voro deras
ögon bländade som av en alltför stark sol, därför
att de voro så lyckliga över barnet och den över-
ståndna faran.
— Här är det, sade Jacob Levin och kastade sin
lätta kropp ur vagnen,
Hans mörkhylta ansikte smålog triumferande,
när han förde Betty in genom porten av ek. Ett
huvud tittade ut genom portvaktsluckan och för-
svann nästan, när frun därinne neg för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
