Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
som såg ut som om han kunde göra vad som helst |
för en tillräcklig summa pengar.
— Han är väl närgången mot dig, den där glo-
pen Stellan? hörde Bernard sig själv fråga.
— Nej, hur kan du tänka dig att jag skulle till-
låta? Förresten tror jag inte han är någon riktig
man, svarade Frideborg och smålog underfundigt
i mörkret.
Bernards tänkar arbetade. Den här flickan skulle
komma att bli efterhängsen, Vem vet vad hon
kunde ställa till för trassel för honom? Även om
han betalade henne aldrig så mycket, skulle hon
kanske ständigt vara efter honom. Hon kunde till
och med skvallra för hans mor, och sedan skulle
modern sticka honom ännu värre med vassa och
hånfulla ord, Nu stod han ju nästan i begrepp att
förlova sig, och Frideborg: skulle säkert ej tveka
att skandalisera honom för hans blivande brud.
Hans fästmö kanske inte skulle vilja ha en man med
så färska och så enkla historier. Frideborg skulle
ju också lätt kunna göra honom löjlig. Hon var
ingenting för en militär att ha haft till älskarinna
— hon var alltför besynnerlig, ja verkligen alltför
pittoresk: Just pittoresk — i en genre för artister,
målare, just något om inte för en Stellan så för
någon stor penselns mästare. Men han, Bernard,
var absolut tvungen att göra sig av med henne,
Frideborg anade inte hans tankar, I hennes lilla
hjärna brann en fantastisk idé, Kanske! Kanske
ändå Bernard ville gifta sig med henne! Hela sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
