Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Josef hade tänt trappljuset och gick nu tyst efter
Frideborg uppför trapporna. Han var inte för-
vånad över att hon följde honom. Men utanför
dörrarna stannade han och lyssnade, rädd att någon
skulle sticka ut huvudet och få se honom komma
tassande här med en flicka i röd och utmanande
hatt. För att vilseleda dem som kanske lyssnade
till hans syndiga steg talade han andfått:
— Ja, fröken skall ju bara hämta de där andakts-
böckerna. Vilka härliga Guds ord det står i dem!
— Tripp, trapp, svarade Frideborgs klackar
smällande.
— Ja, det var välsignat gott på mötet i kväll,
pustade Josef och följde med lurande och blodfulla
röda ögon Frideborgs vackra vad som frestande
blottades upp till knävecket vid varje trappsteg.
Han fortsatte sitt fromma tal och låtsades svara
på lågmälta frågor från flickan. Han var väl känd
1 huset. Man visste att han var punktlig som ett
urverk och förde ett sådant rättskaffens liv. Hyres-
gästerna hade fäst sig vid honom och nickade vän-
ligt, då han kom stövlande i sin svarta prästerliga
röck och med andaktsböcker under armen. Denna
deras vänskap och vördnad för en så värdig Herrens
tjänare kändes under denna vandring upp till hans
två små rum som en tyngd i nacken på Josef.
Nu hörde han någon öppna porten därnere och
steg i trapporna.
De voro strax uppe vid hans dörr. Bara några
trappsteg till, och ingen skulle sett Josef komma med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
