Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
slutning vid Tysklands sida. Och ändå är det som
om hon inte hörde till ungdomen. Själva ungdomen
är kanske inte ungdom längre. Och Bettys leende
försvann.
Nu log Benno.
— Kom hit, Betty, skall jag stryka dig över
pannan! Var får du alla dina plötsliga farhågor
ifrån? sade han. Minns du att det alltid var Hans
som brukade komma med oron och frågorna? Du
är ju den som bygger ett hus mot skyn. Du får inte
vara rädd, då känner jag inte igen dig.
Betty böjde sig fram mot honom, och han strök
henne lätt över pannan. Hennes ansikte lyste åter
upp. I detsamma öppnades dörren, och Gotthard
kom in med Petra och Angela.
Benno Levin var i en hast uppe ur stolen. Flan
tryckte förtjust deras händer.
"— Vad ni se strålande ut, myste han. Det är
som om det hade hänt er någonting riktigt roligt.
Då drog en rodnad som en sky över Angelas
ansikte. Och medan de andra nu livligt började
prata om Bettys Stockholmsresa och om de två ny-
förlovade paren, ställde sig Angela tyst vid fönstret
och tittade ut. Hon älskade att höra den gamle
Levins röst. Det var en sådan trygghet att ha
hönom här igen. Hade han icke genast märkt att
något hänt henne? Skulle hon kunna dölja sin hem-
lighet för honom? Hur gärna skulle hon ické velat
tala om den för honom och få råd och stöd!
Nu var Frideborg i säkerhet. Hon skulle gifta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
