Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
kvinnor. Högbarmade med svarta ögon i bruna
ansikten och med små barn med svartlockigt hår
och smidiga rörelser lekande vid sina fötter. De
voro av hans egen stam. Där skulle han känt sig
hemnia som vid sin moders knän. Men allteftersom
hans egna barn växt upp, gift sig och i sin tur
fått barn, hade denna hans dröm om Palestina
Lleknat bort, och när hans enda dotter Betty blivit
hustru till en svensk adelsman och övergått till
kristendomen, upphörde han nästan helt att betrakta
sig som jude och son av ett folk i förskingringen.
Och nu kände han sig hemma i en svensk herrgårds
trevna omgivning. Där var ändå på många vis bra
mycket bättre än i ett torftigt Kanaan och på de
hemlöshetens stigar som ledde dit.
Han lutade sig över bordet och nöp försiktigt i
klänningen som Angela lagt ifrån sig. Så lyfte
han den i båda händerna, och hans ansikte fick med
ens ett förvirrat uttryck. En sådan liten lindebarns-
klänning! Plötsligt släppte han den, som om den
bränt honom, Han började rulla sin breda klock-
kedja som hängde över västen. Varför sydde
Angela på en barnklänning? Med ens mindes han
hur Betty brukade sitta och sy på liknande små
plagg förr i världen när hon väntade barn. Hennes
ansikte brukade då ha ett uttryck av djup och hem-
lighetsfull lycka. Det var som om hon sömmat på
någon liten ängels kjortelfåll. Och här satt Angela
och arbetade på just en sådan där liten barnklän-
ning! Ja, hade han inte sett hur hon varit nära att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
