Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
som hållit dem uppe och sjönko ned på sängen i
en pösande hög.
Adéle såg på de nedfallna gardinerna med ett
ont triumferande leende. Där lågo de. Hjälplösa
sågo de ut, bleka, nej sjaskigt grå och använda
som övergivna kvinnor. Hon kastade sig raklång
över dem, sjönk in mot dem, inandades deras lukt
av gammalt damm och ingrodd smuts. En spindel
kröp lurande fram, men hon märkte det inte. Hon
hörde inte heller att arrendatorn öppnade dörren
och tittade in på henne. Han brukade aldrig gå
dit upp. Men nu hade han hört bullret och sprungit
uppför trappan.
Han .såg tyst på Adéles skakande rygg.
Men han gjorde ej en rörelse för att gå fram
till henne.
Den underbara gyllene höstdagern spelade och
lekte därutanför fönstret. Arrendatorns ögon glim-
made till. Så stängde han försiktigt dörren och
gick långsamt nedför trappan som så ofta knarrat,
då Adéle smugit sig utför den efter sina kärleks-
nätter med kolportören Josef Wahlbom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
