Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Plötsligt dök Alexandra Vind-Frijs’ ansikte upp
ur denna bolmande rök av känslor och tankar. Hon
hade sett ut som om hon haft någon slags rättighet
över kolportören Josef. Ja, hade hon inte rent av
försökt hindra Adéle att komma fram till honom
därnere vid grinden? Det fanns säkert en annan
kvinna bakom detta förräderi, kanske var det just
den där långa med den skärpa näsan? Därför var
det Josef blivit kall för henne! Det var som en
liten tröst att den där kvinnan var ohyggligt ful
och mycket äldre än Adéle själv. Hade han kanske
också haft andra? Han såg inte ut att ha lidit
någon brist på kärleksnöjen och kyssar. Han
ångade ju riktigt av dem. Strax retades hennes
inbillning. Nu såg hon honom i famnen på en ung
flicka. Sällsamt: hon njöt av det. Han lade armen
om hennes liv. Flickan skälvde av lust och även
av blygsel. Han löste hennes kläder. Nu voro de
här — här i himmelsängen. De kröpo intill var-
andra, De kysstes.
Adéles blickar föllo med ens mot sängen. Hon
sprang fram med ett skrik. Hon ryckte och drog
i de vita gardinerna som dolde bädden, fallande i
mjuka vingar över den. En gång hade de där
skrymtaktiga skynkena gömt henne och Josef
Wahlbom. Adéle fastnade med händerna i dem.
De voro som levande väsen. De ryckte, de sling-
rade sig om hennes handleder. Adéle kämpade vilt
med dem. Med ett skärande krasande ljud som lät
som ångestsuckar sletos de nu loss från stången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
