Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
han i mörkret och i dagen
intet ångrens ämne ser,
ingen oskuld, som bedragen
hämndens domar kallar ner...
— Onej! Onej! stånkade Josef.
Frideborg hörde hans andäktiga stånkande, och
hennes ögonvitor blänkte till. Hon tyckte om att
stå så här, så att alla fingo betrakta hennes skön-
het mitt i grossessen, som hon nu lade an på att
tydligt framvisa. Hon lade huvudet på sned som
bad hon skälmaktigt de församlade om tillgift för
det förskott hon tagit sig på äktenskapets legitima
nöjen — inte kunde väl någon på allvar nännas
förebrå henne det?
Du som dygdens lagar bryter,
lär att tygla ditt begär,
kväv den gnista som sig byter
i en låga söm förtär;
Den som ej i ungdomsåren
fruktar vådan av ett fall,
lik en blomma, bräckt i våren,
uti förtid vissna skall.
Frideborg log.
Det var ju bara att på förhand röja sin smak
för äktenskapet, menade Frideborg.
Men Lilian lutade sig gråtande intill Josef.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
