Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
ena bröst. Labben formade sig tanklöst efter det
runda fulla kvinnobröstet. Den blev till en solkig
skål där en persika dock kunde rymmas.
— Är du rädd? viskade han. Det är ingenting
ätt vara rädd för. Jag är inte farlig.
Ack, det visste han ju själv. Han var inte far-
lig. Om någon av pojkarna nu i stället varit här
med sina groteska infall och kunnat liva honom!
Men nej, här var ingenting ätt göra, Natt, Tyst-
nad. Ett rum med rött sken. En skön och bidande
naken brud. I sin förtvivlan vältrade sig greven
halvt över henne. Han tryckte sin mun mellan de
nakna sidenblanka brösten. Agda suckade lätt.
— Såja, såja, sade han och smekte henne tafatt
som om hon varit en hund.
Agda slog plötsligt armarna omkring honöm.
Hon visste inte varför, men hon tyckte så synd om
honom. Nu väntade hon bävande på att något
skulle hända. Men hon kände bara hans slappa hud
mot sin. Hans fötter lågo tungt över hennes. Det
var en tyngd av hans kröpp som gjorde ont.
Hon ville taga emot honom, vagga honom in i sitt
sköte. Deras kroppar famlade trött efter varandra
i den ljumma bädden, Men de möttes inte, smälte
aldrig samman. Ingen båt sköt fräsande ut från
land. De lågo där och skvalpade i lugnvatten. Gre-
ven orkade inte. Hans kropp var utbrunnen, slapp
och tung. Speciella oanständiga ord, som han er-
inrade sig från samlivet en gång med den levnads-
friska sprittande Lotty och med vilka älskogsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
