Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
flöt över och förbi henne. Hon var på en gång
liten och kolossal. Liten så att hon som ett fjun
kastades mellan världarna, och kolossal så att hon
i sig tog upp allt: de seglande molnen, himlens
stjärnor, ljus och skuggor. Då ville hon sprängas
av en oerhörd lyckokänsla. Sådana stunder tyckte
hon sig förmå allt, känna allt, veta allt. Hon var
god som en Gud är god.
Hon hade en förnimmelse av något outsägligt
skönt. Hon visste icke av vad slag eller av vad
skepnad. Skönheten snuddade tätt intill henne, men
lyfte hon handen för att gripa stack hon i tomma
luften. Fanns det då verkligen en skönhet om-
kring henne, som hon icke kunde se, endast ana?
Ja, den måste finnas. Den var skönare, mer full-
ändad än de gröna bladen och rosorna på stramal-
jens botten på stolen där nere i biblioteket, ja
skönare än parkens levande träd och blommor och
skönare än den skönaste människas ansikte. Blotta
förnimmelsen av skönheten fick ju hela hennes
varelse att skälva. Var det då en hinna över hennes
ögon så att hon ej kunde se riktigt?
Då tände hon den lilla lampan på nattduks-
bordet. Uppmärksamt betraktade hon sitt sovrum
som om hon väntat att skönheten med lena händer
skulle lämnat något märke eller spår efter sig.
Jag drömmer, tänkte hon ibland.
Men hon drömde inte. I och med att ljuset lyste
upp rummet försvann också känslan av att oändlig-
heten i vågor strömmade omkring henne. Rum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
