Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
därnere i Ekas kök och fylla alla kastruller med
vatten som skulle kokas upp. Angela mindes hen-
nes ord den natten: »Jag måste ha varmt vatten.
Massor av varmt vatten.> Det var som om en
ande skulle väckas till liv och sväva över allt detta
ångande vatten, liksom det skett en gång i tider-
nas begynnelse.
Angela gick in i Hesekiel Nilssons handelsbod.
Som alltid var det skumt därinne. Det blänkte bara
till ibland från kastrullerna som hängde i taket, och
en bleckburk med karameller gav en sorgmodig
blixt ifrån sig, då handelsmannen med den slo-
kande röda mustaschen lyfte av locket. Angela
fick alltid en vision av Johan von Pahlen, när hon
stod i den kryddluktande boden. Här hade han
suttit på disken med hatten i nacken och sitt röd-
blommiga ansikte lysande av välbehag. Han hade
plockat fickor och mun fulla av gotter. Ett stort
barn som gladde sig åt den söta smaken och som
sedan gått ut i solskenet med en svans av barn-
ungar efter sig, åt vilka han frikostigt delade med
sig av godsakerna! Han var glad och ville se alla
glada.
Men bilden av Johan von Pahlen bleknade has-
tigt, då Angela fick syn på Adéle, vilken stod lutad
mot disken och pratade med handelsmannen, Angela
hörde hennes hesa röst viskande berätta något om
den stora bröllopsfesten. Hon hade så få människor
att tala med, Adéle, och nu hade hon tydligen valt
handelsman Nilsson till sin förtrogne. Angela själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
