Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
barn som fått studera i Uppsala eller Stockholm
och nu särskilt Gotthard, som spatserade omkring
på sina ägor som en sprättig godsherre. Hade de
glömt att Adéle var född Silfverstjerna? Trodde
de att hon bara var en simpel hustru åt en man
av folket? De besökte henne numera aldrig.
Adéle tuggade på karamellen, men den hade fått
en besk smak, därför att hon samtidigt tuggade
om och om igen sina bittra förödmjukelser.
Så började hennes tankar syssla med vem som
kunde vara far till barnet. Kanske någon av dem
som nyss varit här. Hon gick igenom dem en för
en. Det var en njutning för henne att tänka sig
någon av dessa unga herrar som Angelas möjlige
älskare. Gotthard misstänkte hon inte. Det var
något som sade henne att Gotthard var det inte.
Han var ju alltjämt förälskad i Angela. Och
Adéle hade så klart för sig att kärlek och känslor
måste slockna då ett barn blivit följden av famn-
taget. Men den ena efter den andra av de övriga
kastade hon nu i Angelas armar. Greve Gusten
Värnamo af Sauss med sitt mosiga ansikte och
sin otympliga kropp. Var så god, lilla Angela!
Stellan von Pahlen med sina löjliga flickaktiga
fasoner. Kiss Nilsson med sitt grimaserande
ansikte. Löjtnant Macson som kom som en trum-
petfanfar, Jacob Levin, som hon själv varit beta-
gen i. Å, hon såg hans gula smala fingrar med
ett grymt grepp pressa Angela tillbaka mot kud-
darna. Vad häde de för resten haft för sig en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
