Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
med alltmer växande hätskhet. De där små tinges-
terna hade omslutit henne och hennes bröder
Adéles fingrar sågo ut att vilja fläcka dem, riva
i dem.
De där äro von Pahlens, släkten von Pahlens,
tänkte Edla med ens hetsig. Det är Angelas barns,
den där kvinnan har ingenting med dem att skaffa.
Och plötsligt reste sig Edla smal och kantig. Hon
gick fram till Adéle och tog hela det vita fånget
ifrån henne. Adéle och Edla stirrade på varandra
med ögon rödkantade av vrede. Det var som om
de båda hade lust att rycka till sig Angelas hem-
ligaste lycka och värma sig med den. I deras
kroppar som föreföllo sterila, oemottagliga för kär-
leken och kärlekens frukter, gapade ett svart tom-
rum som måste fyllas.
— Tag hit, sade Edla och lade alla plaggen i
sin famn.
Hon stod ett ögonblick som hjälplös, så gick hon
fram till Angelas säng och kastade av sig bördan
på den.
— Jag visste inte, sade Adéle med ett skratt, att
det där var sådana dyrbarheter.
Edla kastade en förgrymmad blick på Angela
som satt där vid fönstret och vilade händerna i sitt
svällande sköte.
— Det är dyrbart för Angela, sade Edla då, och
hon tillade med en kväljande förnimmelse av att
hon tälade sanning:
— Det är ingenting för oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
