Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
henne med sorgsna blickar. Edla sysselsatte sig
med Jacobs barn, som hon sökte hålla så långt som
möjligt ifrån sig för att ej bli fläckad av deras
rysliga flottiga fingrar.
Men Märta, den äldsta och förståndigaste av
dem, kom fram till Angelas stol. Hon ställde sig
framför Angela med ett bortskämt barns hela
säkerhet.
— Så tjock tant Angela blivit, sade hon med sin
gälla röst.
— Det barnet ser då allt, viskade Sally förnöjd.
Och i rätta ögonblicket kom Betty blossande i
ansiktet in genom dörren.
— God jul! God jul! ropade hon åt alla håll.
Det var första julen utan Hans, och hon hade
gråtit i den grå daggryningen, men nu syntes det
inte på henne, Tomheten efter Hans måste fyllas.
och därför hade hon bjudit ihop släkten. Hon
måste ha luften full av barnskrik och glada röster,
hon måste ha händerna fyllda av tusen bestyr för
att glömma.
Men varje gång hon såg på sin bror Jacob
erinrade hon sig, och då stack det i bröstet på
henne, att Hans och Jacob haft samma älskarinna,
den vackra Dora Macson. Sådant minns man.
Doras mjuka steg blandades denna jul med Hans”
trötta fotsteg som Betty alltid hörde, så snart det
blev ett ögonblicks tystnad omkring henne.
Nu slogos dörrarna upp. Betty tog sin fars arm
och de tågade ut i Ekereds stora matsal. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
