Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITy
i trådar. I hemlighet och med snabba sidoblickar,
om någon skulle upptäcka dem, beto de små styc-
ken ur en marzipangris eller höggo en munsbit av
ett äpple.
Nu satte sig alla till bords. Det långa bordet
med sin skinande damastduk och med rader av
gnistrande glas såg så rent, ja nästan fridfullt ut
efter det nu härjade smörgåsbordet. Sorlet tyst-
nade också. En jungfru kom in dignande under
fätet med den präktiga julskinkan som hade en
gaffel prydd med rött och vitt krusigt papper
grymt instucken i sig. Barnen Levin lastade åter
sina tallrikar fulla. Det var ett rent under, vilken
aptit de hade.
— De äro friska, gudskelov, sade Sally med
moderlig stolthet.
Vid det första glaset vin höll Benno Levin ett
litet tal. Han reste sig upp och stod där vänligt
mysande och såg sig omkring. Hans stämma, när
han talade högre än vanligt, hade fått en liten
darrning — gubbens skälvning, de många årens
trötthet som lagt sig på tungan och i munvink-
larna.
— Vi äro så glada att åter få vara församlade
här på Ekered, sade han högtidligt. Hos Betty
har det alltid varit fest. Hos Betty bli vi bara
glada och goda. Jag minns hur förr en krets av
små barn sutto här kring bordet med ljusen ski-
nande i sina oskuldsfulla ögon. Edla, Sven, Gott-
hard och Angela, Nu äro de redan stora, vuxna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
