Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
hon just nu Jacob Levin. Men hon hade ju också
tid för andra. Hennes yppigt slanka och sköna
kropp räckte till för alla.
Angela fingrade upprörd kring sitt glas. Långt
ur fjärran tyckte hon sig höra Thomas Mellers
röst. Men när hon vände litet på huvudet för att
uppfånga blicken ur de grå ögonen, var han inte
där.
I ett grymt och hetsande gyckelspel tycktes de
frånvarande vännerna driva med dem som opå-
kallat druekit deras skål. I dimman som vinet hopat
för Svens ögon såg han de lysande knapparna på
Agda Wisings kavaj. Med dröjande fingrar
knäppte hon upp dem en för en. Det var för honom
hon knäppte upp dem, de lysande knapparna, som
slöto till blusen om hennes små runda bröst, för
honom, skolpojken, som i sin yra och i sin valp-
aktiga svaghet inte kunnat anamma den stora
njutning hennes sköte velat skänka honom, utan
tumlat åt sidan och fruktlöst låtit sin kraft
förgå.
Alexandra Vind-Frijs snuddade för en sekund
vid Lilian. Men långsamt, långsamt flyttade
Alexandra sig bakåt, och Lilian såg henne fam-
nas av predikanten Josef Wahlbom, en upphettad
faun med halvt uppriktiga, balvt hycklande guds-
ord på läpparna.
Också Paula såg någon för sig. Men hon såg
inte som de andra en drömbild. Hennes ögon
sökte Gotthards, men han mötte inte hennes dyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
