Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
kande trogna hundblick, och så var även han en
frånvarande vän, om han ens kunde kallas för det.
Men lille Benno Levin med sin skälvande tunga
tänkte inte på frånvarande vänner. Han famnade
framtiden — en framtid då han inte längre skulle
vara med, då han själv skulle vara en absent friend.
Han drömde om nya generationer av släkterna
von Pahlen och Levin. Och mitt ibland dem vand-
rade Angelas lilla barn, ett kärleksbarn, som hade
Angelas egna svarta ögon och späda raka växt.
För det barnet ömmade hans hjärta särskilt. Om
han varit yngre och starkare, skulle han själv velat
vara dess far. Och åter höjde han sitt glas och
drack med ett leende fullt av vemod Angela till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
