Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F57
under en oblyg och otäck lek som hon ej hade haft
något nöje av. Ändå hade hon inte velat resa från
Gusten. Hennes oavvisliga plikt var ju att stanna
hos honom.
Men Frideborg von Pahlen hade så övertygande
bevisat för henne att de nödvändigt måste giva sig
av för att någorlunda kunna bibehålla sin kvinn-
liga värdighet för möjligen kommande angenämare
tider att hon emot sin bättre vilja måste foga sig.
Den där gången då hennes make först lyckades ta
henne, hade Frideborg likväl själv, inbjuden av
Lotty och Rosita och framför allt Gusten, smugit
sig med in och åsett alltsammans utan att obser-
veras av Agda, förrän det hela vär över och de
andra hade avlägsnat sig. När Agda då hade före-
brått henne hennes spioneri och taktlösa närvaro,
hade hon sökt undskylla sig med att »när det
ändå måste ske, gjorde det väl ingenting att hon
också såg på» och med att Gusten äntligen ville
ha henne med — om det nu var för att han önskade
så många vittnen som möjligt på sin allmänt be-
tvivlade manhäftighet eller ätt det beredde honom
nöje att ha hela systertrion omkring sig och »lik-
som hålla släktmötes», hade Frideborg storskrat-
tande sagt. Emellertid hade Frideborg villigt er-
känt att det berett henne själv ett ganska starkt
nöje också.
Och nu befunno de sig här. Skulle Petra och
Angela vilja behålla dem tillsvidare? De hade
ingenstädes att ta vägen just nu, hon och Fride-
borg. Och nu sedan denna besynnerliga släkt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
