Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
gamla herrars smutsiga fingrar. Den där tatterskan
skulle fa hans pengar, de båda tvillingarna hennes
fosterbröder skulle också göra sitt bästa att tömma
hans pörtmonnä. Hade de inte redan begynt?
Skräcken som under dagar legat molande inom
honom brast nu ut. Han skälvde i hela kroppen,
Svettpärlor stego upp på hans panna, Händerna
voro iskalla. På darrande ben reste han sig. Han
sade inte farväl, han sade inte ett ord. Tungan
tycktes ha fastnat i gommen på honom. Med ett
par steg var han framme vid dörren. Han gav sig
inte tid att ta rock och hatt, som hängde där på
krokarna. Utanför huset stod hans cykel. Han
rusade bort till den och kastade sig upp.
Boklunds som först suttit häpna förstodo nu att
han flydde och skyndade ut efter honom. Blott
typografen satt kvar och lomade sedan oförmärkt
bort till det söndagsstängda tryckeriet, utanför
vars igenbommade portar han sakta vankade av
och än, som om han endast tåligt väntade på att
det skulle öppnas. Men de andra ramlade efter
varandra nedför trappan. När de kommo utanför
husporten fingo de se Per Sommar i vild fart utan
hatt och rock rulla nedför gatan på sin cykel.
Med gapande munnar stirrade de efter honom.
Det fanns bara han på gatan. Gatan låg som ren-
sopad, skinande i ett skarpt eftermiddagsljus. Den
cyklande blev mindre och mindre, så försvann han
som en prick i fjärran.
— Adjö med den, sade Nikolaus läkoniskt. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
