Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
XIX.
Den blida Agda trivdes snart på Eka. Hon hade
inte som den oroliga Frideborg behov av omväx-
ling och av människor. Hon steg tidigt upp om
morgnarna, smög sig genom rummet, där Fride-
borg ännu stönande och suckande sov i sin säng,
och gick tyst nedför trappan. Hon spatserade i
parken. Hon drogs snart oemotståndligt till ladu-
gård och stall. Inte hade det heller varit henne
emot att sätta sig till mjölkningen, men hon var
för blyg för att be mjölkerskorna om en stäva. Hon
hade ju själv vuxit upp hos fattigt statarfolk, och
hon kände sig hemma på landet.
Livet i staden hade plågat henne. Hennes foster-
föräldrar voro ju för länge sedan döda. Hon mindes
dem med tacksamhet. De hade inte själva häft
några barn, och på sitt sträva ordknappa sätt hade
de varit mycket vänliga mot Agda. Agdas liv hade
alls inte varit fyllt av sådana små upprivande hän-
delser som Frideborgs, vilka tycktes som flug-
smuts på en vit lampkupa. Hon hade visserligen
varit Stellans modell en tid, men likaväl kunde hon
ju varit modell hos en gammal fröken, Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>