Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
någon kärlekslek. Tord stirrade på de runda fasta
brösten. Han tyckte sig åter känna dem mot sig.
Med ett språng var han över Petra. Han kastade
henne våldsamt ner på sängen, rev upp hennes
kjolar och tog henne stormande, fylld av en salig-
het utan namn över att nu äntligen äga henne och
vara inne i henne.
Hon lutade huvudet tillbaka och såg in i hans
ögon. De lyste blå som ett hav i blåst och solsken.
Hans lidelse for som skyar över dem, Hon ropade
högt. Rummet gungade, sängen gungade. Hennes
kropp slungades i ett rus av njutning emot honom.
Hon borrade in sina naglar mot hans bröst och slet
i honom. Hon blev vit i ansiktet. Små suckar
stego upp från hennes hjärta. Och när Tord slut-
ligen drog sig ifrån henne med ett blixtrande
leende, låg hon uttröttad kvar, ännu famlande med
händerna i luften som kunde hon inte lida att finna
sin famn tom,
Med förtvivlan sade hon sig där hon låg att
denna kraftkälla hade hon haft bredvid sig alla
dessa åren. Hon hade skugglikt speglat sig i den
utan att våga stiga ned. Och nu — nu var allt
förbi. Tord skulle tagas ifrån henne och inte
komma åter. Hon hörde honom resa sig och hans
steg över golvet, Stod han nu vid fönstret och
spejade ned på sin fångvaktare? Vad tänkte han väl?
Hon rullade bort ur sängen, som var varm av
henne och Tord. Hon gick lätt över golvet och
fram till honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
