Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
Ekas kök ånga av kokande vatten hela dagen, ty
så länge varade det nog.
När Agda och Angela åter kommo in, fingo de
se ett brev som låg på bordet i salen. De hade inte
ens tänkt på att bryta posten denna morgon, Fride-
borg satt kvar vid fönstret med gossen som som-
nat i famnen.
— Det är från Bell von Wenden, sade Angela
och granskade utanskriften.
Hon bröt nästan motvilligt kuvertet och läste
brevet högt. Bell beskrev Rositas och Lottys av-
färd och talade utan mildhet om hur illa de hade
skött sitt företag. Hon och Ida af Idestam hade nu
tills vidare ställt sig i spetsen för det och skulle
fortsätta att leda det, och efter bättre riktlinjer;
åtminstone till dess Gusten och de övriga kommo
tillbaka. Etablissemangets förra namn »Pasiphaö»,
som fallit i vanrykte, hade utbytts, och de kallade
det numera »Daphne>». Hon berättade nu om Ida
med en ömhet som inte kunde missförstås.
Alexandra och Josef Wahlbom hade också flyttat
tillbaka till huset vid Elsasserstrasse, sedan det
blivit anständigare. Men Josef såg ut att börja
tröttna på Alexandra, skrev Bell. Hans predik-
ningar och sånger voro mycket omtyckta, och Bell
trodde att han fått ögonen på en liten tysk judinna
Jette Goldwasser som gick och hörde honom och
som det var tal om att döpa.
På slutet innehöll brevet några frågor om Angela
själv och de andra på Eka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
