Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
forsade ur henne, stänkte fröjdefullt omkring i
rummet som om det invigt det till den stora
stunden.
Utmattad återvände Angela till sängen, Barn-
morskans omsorger fördubblades.
— Det kokar i köket. Alla kastruller äro på,
mumlade hon som om detta vore ett bevis för att
allt skulle gå bra och var i sin ordning.
Det hade blivit afton nu, Solen lyste i sneda
strålar in i rummet. En stjärna tändes och glitt-
rade i ljuskronan. Då kommo de sista födslosmär-
torna. De foro rasande omkring i Angelas trötta
kropp. Hon lyftes högt i bädden och slungades
flämtande tillbaka. Hela rummet tycktes koka och
sjuda omkring henne som om barnmorskan hällt
ut alla kastrullernas innehåll i det.
— Petra, skrek Angela. Hjälp mig.
Men Petra kunde inte hjälpa. Barnmorskan
körde bryskt ut de andra, men Petra fick stanna.
Och äntligen — äntligen kom barnet. Eka dar-
rade av ett högt skri som Angela inte kunde hålla
inne. Men ett annat skrik korsäde hennes i den
skälvande rymden. Då sjönk Angela tillbaka mot
Petras famn och grät av glädje.
— Det är en flicka, sade Petra.
Angela hörde plaskande av vatten, då den lilla
badades. Så fylldes hon av eftervärkens smärtor
och fick ännu inte se sitt barn, därför att hon
inte orkade.
Men slutligen bad hon otåligt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
