Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ännu ett par dagar vid Kanalens kust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Nu, den 24 oktober, var stämningen i Ostende
minst sagt intressant. Man väntade, med orubbligt
lugn, att något märkvärdigt skulle ske. Möjligheten
av ett landstigningsförsök var icke ens utesluten.
Tyskarna räknade i varje fall därmed. De som
hade vågat ett sådant försök hade nog blivit varmt
emottagna, ty stora truppmassor voro sammandragna
utmed kusten. I vårt hotell hade man också tydliga
känningar av vad som pågick. Där var ett ständigt
spring i trapporna av officerare och soldater och utan-
för min dörr hörde jag ännu sent på natten livliga
samtal om förbandsartiklar, sjuktransportvagnar och
bårar och om nya skaror av sårade, som fördes in
till staden och härbärgerades i övergivna tomma
hus.
Söndagen den 25 oktober rådde det vackraste
väder, och solen glödde som på en sommardag. Men
icke desto mindre låg ett tunt töcken som den finaste
ånga över havet.
Kaptenlöjtnant Bess föreslog mig en bilfärd till
Haaks batteri bland dynerna bortom Mariakerke. Vi
följde Rue de Tourout, irrade omkring ett slag på
den öppna landsbygden och funno vår vän Haak
bland sina kanoner. Hans batteri, som bestod av
fyra franska 7,5 cm:s kanoner, hade i sanning en
mycket egendomlig sammansättning. Pjäserna voro
erövrade i Maubeuge, hästarna voro belgiska, sel-
don och remtyg engelska.
För att från havet osedd komma fram till artilleri-
ställningen, som var väl ingrävd i dynkammens krön,
hade man att följa en förbindelsegrav, som ledde
dit upp. Sålunda är man ganska säker och behöver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
