Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En utfärd till fronten vid Lille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de sova lugnt, ty de ha somnat i den vissheten att
de, som komma efter, med samma redobogenhet offra
allt, ja själva livet för hembygd, fosterland och
framtid. Intet skede har någonsin bevittnat en sådan
nationell storhet som den, till vilken tyska folket i våra
dagar vuxit. Och det är upplyftande att hava sett
tyskarna i deras största kamp och oförgätligt att hava
varit med dem i deras tid.
För den stämning som uppbär tyska hären är
också sången ett uttryck. Officerarna sjunga i sina
kasinon, soldaterna på sina marscher, på sina
trossvagnar, i sina bivacker. Endast i skyttegravarna
måste det vara tyst. Måhända sjunga också de
franska soldaterna — de ryska sångerna ha
sannolikt förfrusit under de långa marscherna fram och
tillbaka över Polens slätter.
Trarallalalalá genljuder det jämt i mina öron bara
jag tänker på Bapaume. Och detta är en svensk
melodi!
Sedan vi på morgonen den 30 oktober intagit
frukost i kasinot, bestego vi hertigens bil för att fara
till stridsfältet mellan Lille och Armentières. Vi voro
fyra man högt, hertigens chaufför vid ratten,
arvprinsen av Hohenzollern vid hans sida skötande
signalhornet, hertigen och jag. Det hade regnat,
byvägarna voro förskräckliga, chausséerna hala och
försåtliga och över nordöstra Frankrike låg en kylig
dimma, mörk och våt.
Till att börja med slogo vi in på stora landsvägen
till Arras och bibehöllo den kursen så långt vi lugnt
kunde fara, utan att blottställa oss för granater. Vid
det nedskjutna och uppbrända Boiry svängde vi av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
