Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - ami ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ami — 25 — amour
är icke vänligt etc.; en ~ i all vänlighet; être bons äfv. stå p. vänskaplig fot; redevenir blifva [goda] vänner igen (förlikas); s. faire un ~ förvärfva sig en vän, vinna ngns vänskap [de med, i] ; m’amie* (ibl. ma mie) gammal form för mon amie* min älskling etc. OBS. F Bon bonne betyder oftast älskare, käresta,i sht hos tjenstefolk. Tvetydighet undvikes genom att använda excellent, cher, intime, etc. ~ god vän. 2. ami. a. vän[skap]lig, tillgifven, välvillig, bevågen, gynnsam, huld, blid, gunstig; des visages äfv. bekanta ansikten; des couleurs* ~es lämpliga färger, f. som passa tillsammans,
amiable, a.2 s. föreg.; [à under hand. i godo.
amiante, ra. asbest.
amical, ~e*, a. vän[skap]lig, välment; peu ~ äfv. ovänlig; conseils amicaux vänliga råd.
amict, amictus (mässkläde),
amidon, stärkelse.
amidonnier, stärkelsefabrikant, -handlare.
Amilcar, hist. Hamilkar.
amincir, 2:1,tr. göra tunnare, smalare. förtunnas, smalna af; äfv. skönsa af.
amincissement, förtunnande, afsmalnande,
amiral, [[sjöterm]] s. (a.) amiral; ~ de France* ford. fransk storamiral; le pavillon ~, amiralsflaggen; chercher son courrier à ord de hämta sin pos. hos flaggen; donner un mois d’]~ arrest; contre-~ konteramiral; vice-~ viceamiral,
amirale*, [[sjöterm]] amiralska, -inna; amiralsgaler.
Amirantes*, pl. geogr. Amiranterna.
Amirauté*, geogr. les îles* de Amiralitets-öarna.
amirauté*, amiralskap, -svärdighet; amiralitet [srätt] , sjö(marine*)förvaltning.
amitié*, vänskap &c s. ami; i sht i pl. F [vänskaps] tjänst (ynnest), artighet; välvilja; tycke etc. ; avoir de pour qn hysa vänskap för ngn; vara ngn tillgifven; prendre qn en ~ fatta v. för ngn; contracter lier faire s. lier avec qn blifva vän [ner], ingå vänskap med ngn ]faire qc] par ~ af v. ; être lié d’une étroite ~ avec qn stå i nära (intimt) vänskapsförhållande till ngn; faites-lui de [venir haf den godheten, var s. snäll (god) och, gör h. den tjänsten att; faites (ell. présentez)-lui [bien] mes framför till h. vänliga (många) hälsningar (hälsa h. vänligen) från mig; il lui fit mille toutes sortes d’~s h. visade h. mycken vänlighet, h. tilltalade (behandlade) h. ytterst vänligt; épanchements de vänskapliga utgjutelser; service vän [skåps] tjänst; les petits cadeaux (présents) entretiennent med gåfvor och gengåfvor varar vänskapen längst.
Ammien, hist. ~ Marcellin Ammianus Marcellini.
Ammon, egyptisk gud: Am[m]on; bibl. Ammon; corne* d’~ anat. Ammons horn (Hippocam-pus major ell. Pes hippocampi).
ammoniac, aque*, a. gaz ~ ammoniak. sel ~ salmi ak; gomme* ammoniaque ammoniak.n. gummiharts,
ammoniacal, ~e*, a. ammoniakalisk, -arta, d, -haltig, ammoniak-,
ammoniaque*, kem. ammoniak.
Ammonite, bibl. ammonit, Ammons barn.
ammonite*, miner. ammonshorn.
amnistie*, amnesti,
amnistié, ~e*, (s.) benådad,
amnistier, 1:1,tr. bevilja, utfärda amnesti åt (benåda),
amodiateur, förpaktare, arrendator,
amodiation*, utarrendering,
amodier, 1:1,tr. utarrendera,
amoindrir, 2:1,I. tr. förminska. II. itr. ell. s!a» förminskas, aftaga,
amoindrissement, förminskning &c s. föreg,
amollir, 2:1,tr. uppmjuka, -lena; fig. beveka; förvekliga, -slappa, -svaga; mildra. mjukna, slappna; fig. bevekas &c.
amollissement, uppmjukning &c s. föreg,
amome, bot. amomum.
amonceler, 1:6,tr. [samman]hopa, -drifva; uppstapla, [hop]samla, lägga i hög. hopas &c; s. f. ö. amasser.
amoncellement, hopande &c s. föreg,
amont, en flods öfre sida; ~ lofvartssida i förhållande tiu vinden; le pays d’~ höglandet; ces bateaux viennent] [du pays] duppifrån landet; vent landvind; en ~ uppströms, högre upp, uppåt landet; en ~ de äfv. ofvanför.
amorce*, lockbete, -mat, agn; fäng-, knall-, slagkrut, tändrör, raketsats o. d.; fig. lockelse, retelse (frestelse) ; [[militärisk term]] fusée* gesvindtrör; [se] prendre à nappa p. kroken (agnet); prendre des poissons avec de l’~ meta fisk; prendre une ville scms] brûler une ~ skjuta ett skott,
amorcer, 1:12,tr. locka (förse) med agn &c se föreg., maska på, sätta agn &c på; [[militärisk term]] lägga fängkrut på; sätta i tändrör &c; [[teknisk term]] mata pumpar med vatten; fig. locka, förleda (reta), amorçoir, [[teknisk term]] förborr; körnare.
Amorrhéen, ~ne*, bibl. amorit, -ska.
amortir, 2:1,tr. dämpa, försvaga, kväfva; fig. döfva, mildra, lindra; afbetala, amortera; kokk. förvälla (i sht = faire ~); ~ stanna, minska farten ; ~ [la poussière fälla. s’~ försvagas &c.
amortissable, a.2 som kan amorteras &c.
amortissement, försvagande, amortering &c se amortir.
Amos, bibl. Amos.
Amour, myt. Amor; geogr. Amur[floden].
amour, m. (är dock * i sing. hos skalderna och nästan alltid i pl., till och med i pros., när det betyder kärF familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
