Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - assuré ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
assuré — 45 — athermane
mod (säkerhet) ; il n’y a point d’~ (nulle à prendre en lui man kan icke lita p. h. ; prendre de l’~ sur qc, förlita sig p. ngt; mettre qn ell. qc en lieu d’~ (vanl. de sûreté*) sätta ngn ell. ngt i säkert förvar; compagnie* d’~ contre l’incendie brandförsäkringsbolag; société* d’~ mutuelle contre l’incendie brandstodsbolag; ~ sur la vie lifförsäkring,
assuré, ~e*, pp. (a.) s. assurer; säker [de om], viss, trygg[ad] (lugn), betryggad, stadig, frimodig, oförskräckt, djärf, dristig, fräck; s. försäkrad, assurerad person; bien ~ äfv. fast öfvertygad [de om] ; avoir la main vara säker, stadig p. handen ; des pas fasta steg; d’une voix nue med stadig röst; ~ du succès säker om framgång; son œuvre] nue då h. var trygg för; ~ contre l’incendie, sur la vie brand-, lifförsäkrad.
assurément, adv. [ja, helt] visst, i sanning; säkerligen, säkert, tvifvelsutan; ~ non visst icke; oui ~ det är alldeles säkert
assurer, 1:1,tr. ställa stadigt, göra fast, säkert (varaktigt); stödja, befästa, [an]skaffa [qc à qn ngt åt ngn] ställa säkerhet för; påstå, betyga, intyga sanningen af, bedyra; ~ qc à qn [till]försäkra ngn ngt; ~ qn de qc försäkra ngn om ngt; on assure que man påstår (det lär vara sant) att; on lui (ell. [[mindre brukligt]] l’)assure que man försäkrar h. jitt; ~ s. contenance antaga en trygg, lugn uppsyn etc.: ~ la main ge handen stadga: ~ [une dette ställa säkerhet för; ridk. ~ la bouche d’un cheval vänja en häst vid betslet. s’~ göra sig säker; lugna sig; försäkra sig, få visshet [de om] ; ge handpenningar på, betinga sig [de qc ngt] ; bemäktiga sig (gripa, fasttaga), söka vinna [de qn ngn]; förlita sig [dans, en,ngn gg äfv. sur, à på],
assureur, assuradör.
Assyrie*, geogr. Assyrien.
Assyrien, ~ne*, folkn. assyrier, -iska.
assyrien, ~ne*, a. (s. m.) assyriska [språketl.
astatique, a.2 (s. m.) astatisk [galvanometer],
aster, bot. aster (stjärnblomma),
astérie*, zool. sjöstjärna,
astérisme, astr. stjärnbild,
astérisque, m. asterisk[tecken], stjärna (*).
astéroïde*, astr. asteroid, småplanet,
asthénie*, läk. asteni (kraftlöshet),
asthénopie*, läk. astenopi, svagsvnthet.
asthmatique, a.2 läk. besvärad af andtäppa; and-täppt.
asthme, m. läk. andtäppa, astma.
asticot, [flug]larv (mask).
asticoter, 1:1, tr, F käxa, kälta. gräla, hacka på.
astiquage, [[militärisk term]] skurning &c s. följ.
astiquer, 1:1,tr. glätta, feja; [[militärisk term]] skura. s’~ F snygga sig.
astome, a.2 zool. munlös.
astracan, sibiriskt lammskinn, kalmuck.
astragale, m. ark. astragal (rundstaf) ; [[militärisk term]] afsats (sirat) p. kanon; anat. språngben i hälen; bot. Astragalus L. (backsÖta etc.).
Astrakhan, geogr. Astrakan,
astral, ~e*, a. astral[isk]; stjärn-; année nue st järnår.
astre, stjärna, stjärnbild, himlakropp; l’~ du jour solen; de la nuit., des nuits* månen.
Astrée*, myt. Astrea,
astrée*, naturv. stjärnkorall, -sten.
astreindre, 4:16,tr. ~ à tvinga till, underkasta. à underkasta sig, binda sig (vara bunden) vid; foga sig efter,
astriction*, läk. hopdragning etc.
astringence*, läk. sammandragande egenskap,
astringent, ~e*, a. (s.) läk. sammandragande (kärf); astringerande [medel],
astroïte*, naturv. stjärnkorall, -sten.
astrolabe, m. mat. astrolab.
astrologie*, stjärntyderi, astrologi,
astrologique, a.2 astrologisk.
astrologue, stjärntydare, astrolog,
astronome, stjärnkunnig, astronom,
astronomie*, stjärnkunskap, astronomi,
astronomique, a.2 astronomisk,
astuce*, [il]listighet, [arg] list, bakslughet, knep; avec ~ illistigt &c s. följ.
astucieux, euse*, a. © illistig, bakslug (förslagen).
Asturien, ~ne*, folkn. asturier, -iska.
asturien, ~ne*, a. asturisk.
Asturies*, pl. geogr. les ~ Asturien.
Astyage, hist. Astyages.
asymétrie*, brist p. symmetri,
asymétrique, a.2 osymmetrisk,
asymptote*, matem. asymtot.
ataraxie*, ai. orubbligt sinneslugn, känslolöshet för fröjd etc.
atavisme, naturv. atavism.
ataxie*, läk. oordning, oregelbundenhet i sjukdomssymtomen ataXl.
ataxique, a.2 läk. oregelbunden,
atelier, [samtliga arbetare vid en] verkstad; atelier; ibl. arbetskraft; chef d’~ verkmästare ; tenue* d’~ arbetskostym, -mundering, atermoiement ell.[[mindre brukligt]]atermoîment, anstànd(ackord).
atermoyer, 1:17,tr. bevilja uppskof med betalning; ~ une lettre de change prolongera en växel. s’~ få anstånd med betalning.
Athalie*, min. Atalia.
Athanase, kyrkoh. Atanasius.
athée, s. (a.)2 gudsförnekare, -ande, ateist[isk].
athéisme, gudsförnekelse, ateism,
athénée, m. högre läroanstalt, ateneum [de för].
Athènes*, geogr. Aten.
Athénien, ~ne*, folkn. atenare, -ska.
athénien, ~ne*, a. aten[iensi]sk.
athermane, a 2 fys. aterman (ogenomskinlig för värme-strålar).
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
