Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - beau-fils ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beau-fils — 69 — belle
vida, till stor del; il s’en faut de ~ kvantitativt, il s’en faut ~ kvalitativt que det är långt ifrån, fattas mycket att; tu es ~ plus riche, tu, es de ~ plus riche du är mycket rikare; c’est ~ [que] d’avoir commencé det är redan mycket att hafva börjat,
beau-fils [pl. -x-], styfson; måg.
beau-frère [pl. -x-s], svåger; halfbror,
beau-père [pl. -x-s], svärfa[de]r; ibl. styffar,
beaupré, [[sjöterm]] bogspröt.
beauté*, skönhet, fägring &c,s. beau; abs. det sköna; pl. sevärdheter [de i] etc.; F poura ~ du fait för egendomlighetens skull,
bébé, litet barn; barnunge; F le ~ de la troupe den yngste i skaran,
bec, näbb äfv. [[sjöterm]]; näf ; pip, spets; [landt]udde, näs mellan två floder; mun; ~ de plume* penn-spets; ~ de gaz [gas]brännare; allumer les de gaz (vanl. le gaz) tända gasen; combien de~ ~ de gaz hur många gaslågor? ouvrir, fermer les de gaz öppna, vrida till kranen; öppna, stänga gasen; F caquet bon ~ eg. skvallerkäring; F blanc ~ spoling, grön yngling, ung, oerfaren glop; avoir un ~ de lièvre vara harmynt; donner un coup de ~ hacka med näbben; fig. gifva stickord; F liksom alla följ. avoir bon le ~ bien affilé hafva tungan rätt i munnen, spetsig tunga; n’avoir que du ~ bara prata [smörja]; tenir qn le ~ dans (à) l’eau* uppehålla ngn med tomma löften; ~ jaune s. béjaune ; faire le ~ à qn lägga orden i munnen p. ngn; faire le petit ~ snörpa p. munnen; causer ~ a ~ prata p. tu man hand ; s. prendre de ~ avec qn munhuggas med ngn.
bécarre, s. (a.) mus. återställningstecken (fl),
bécasse*, zool. morkulla, snäppa; Ag. tossa; c’est une ~ fig. F h. är en gås.
bécasseau, zool. snäppunge etc.
bécassine*, zool. enkel beckasin ; grande (double) ~ dubbel beckasin,
beccard, zool. laxhona.
bec-d’âne [pl. -s-], [[teknisk term]] kryssmejsel, huggjärn; vagn m. skärbänk.
bec-de-cane [pl. -s-], [[teknisk term]] spetshacka etc.
bec-de-corbin [pl. -s-], käpp med näbbformig krycka,
bec-de-grue [pl. -s-],bot. storknäbb (Pelargonium).
bec-de-lièvre [pl. -s-], harmynthet; harmynt person.
becfigue, zool. fikonätare, -frätare; ~ noirfLug-snappare.
béchamel*, [sauce* à la] ~ hvit sås m. grädde,
bécharu, gam. zool. flamingo.
bêche*, [[teknisk term]] spade,
bêchée*, spadtag.
bêcher, 1:1,tr. gräfva [me spade],
béchique, I. a.2 som stillar hosta. II. s. m. medel mot hosta,
becquée*, näbben full; donnerla ~ à mata,
becquet, [[teknisk term]] skostift.
becqueter, 1:8,tr. hacka med näbben,s. ~ näbbas, slåss med näbben (äfv. smekas, räcka hv. näbben, kyssas),
becquettes*, pl. [[teknisk term]] flacktång.
bécune*, zool. hafsgädda.
bedaine*, F skämts, [ister]mage.
bedeau, kyrkvaktare; pedell; akademivaktmästare.
bedon, gam. trumma; fig. F gros ~ tjock luns.
Bédouin, ~e*, s. beduin, -kvinna.
1. bée*, a. tonneau à gueule* ~ öppen tunna.
2. bée*,s. [[teknisk term]] kvarnlucka.
beffroi, [vakttorn med] storm-, larmklocka; klockstapel, bégaiement ell. bégayement, stamning &c s. följ.
bégayer, 1-15,itr. stamma, hacka; om barn: lalla om hast: kasta med hufvudet; tr. framstamma.
bégu, ~e , a. säges om häst hvars tänder utvisa en lägre ålder än den verkliga.
bègue, a. (s.)2 stammande, -are ; c’est un ~ han stammar; Louis le Bègue Ludvig den stammande.
bégueule*, s. (a.) F förakti. sipp, pryd; c’est une ~ ibl. hon gör sig till.
bégueulerie*, F pryderi &c.
béguin, hilka, [barn]mössa,
béguinage, beguinkloster; F läseri (fromleri).
béguine*, relig. beguin [nunna] ; F förakti. läserska.
beige, a.2 ofärgad om ull.
beignet, kokk. ett slags plätt (beignet); ~ de pommes* äpplebeignet, -plätt,
béjaune, fågel som ännu ej lämnat boet; F fig. oerfaren yngling, glop, spoling; c’est un ~ han är grön; montrer à qn son ~ visa ngn hans enfald, oförstånd,
bel, a. s. beau.
bélandre*, hukert.
bêlant, ~e*, a. bräkande,
belé, ~e*, otjäradt om tågvirke,
bêlement, bräkande,
bélemnite*, naturv. belemnit.
bêler, 1:1. itr. bräka,
belette*, zool. vessla.
Belge, s.2 belgier, -iska.
beige, a.2 belgisk.
Belgique*, geogr. Belgien.
Belgrade*, geogr. Belgrad.
Bélial, bibl. Belial.
bélier, gumse, bagge; [[militärisk term]] murbräcka, hejare ; ~ rammfartyg; le Bélier astr. Väduren, bélière*. [[teknisk term]] ring hvarpå kläppen hänger.
Béiisaire, hist. Belisarius.
bélître, okvädinsord : rackare, skurk, odåga.
belladone*, bot. belladonna.
bellâtre, a. (s.)* vacker utan behag (fadd skönhet).
belle*, a. s. under beau; s. skönhet; F m. ~ min [söta] vän! faire la ~ vilja anses för vacker; jouer la ~ spela om hvem som skall betala.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
