Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - boisage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boisage — 79 — bon
boisage, [[teknisk term]] panelning, träbeklädning.
boisé, ~e*, a. skogig, skogbeväxt; [[teknisk term]] panelad.
boisement, skogs[träd]plantering, ©.
boiser, 1:1,tr. [[teknisk term]] brädbeslå, -fodra, panela; eljest förse med skog, anlägga skogsplanteringar i, på.
boiserie*, brädbeklädnad, panel[ning].
boiseux, euse*, a. [[mindre brukligt]] träaktig.
Bois-le-Duc, geogr. Herzogenbusch.
boisseau, skäppa; ~ kranhus, hylsa,
boisselée*, en skäppa full; ~ de terre* ® ett skäppland.
boisselier, målkärl-, träkärl-, askmakare.
boissellerie*, mål. och träkärl [makeri],
boisson*, dryck; il n’a pour toute que de Veau* han har intet annat att dricka än vatten; s. ordinaire n’est que de l’eau* han dricker vanligen bara vatten; être adonné,s. livrer à la vara begifven på dryckenskap; être ris de ~ vara drucken,
boîte*, dosa, ask, låda; skrin (schatull); foder, fodral (skåp) etc.; ~ à (d’]allumettes* tändsticksask; à asperges* sparriskokare ; ~ ~ à café kaffedosa; ~ à épices* kryddosa; à foret [[teknisk term]] borrulle; ~ à herboriser portör; ~ à lait mjölkflaska; ~ aux lettres* breflåda; ~ à manger mathämtare »r bleck; aux ordures* soplår, -korg; ~ à ouvrage syskrin; à sucre sockerdosa, -låda, -skrin; ~ à surprise* attrapp; gruft. tråg för tvättning af malm; ~ à thé tedosa; [[teknisk term]] ~ à ètoupe* packning; ~ a feu eldrum, förbrännings-rum; ~ à fumée* rökupptag ell. sotskåp; de roue* hjulbössa; n» à soupape* ventillåda; ~ à (de) tiroir slidskåp; [[militärisk term]] ~ à mitraille* kartesch.
boitement, haltande, -ning,s. raij.
boiter, 1:1,itr. halta (linka); ~ d’un pied h. på ena foten,
boiteux, euse*, a. (s.) halt[ande] ; kortare p. en sida (ofärdig); être äfv. halta; il faut attendre le ~denna nyhet fordrarbekräftelse.
boîtier, fältskärsdosa, plåsterlåda.
boit-tout, © F glas utan fot.
1. bol, bolus (medikamentskula); alimentaire magvälling.
2. bol, järnlera.
3. bol, spilkum, skål, bål.
bolaire, a * i uttr. terre* ~ fin lerjord,
boléro, spansk boléro, -dans, -sång.
Boleslas, dopn. Bogislaus.
bolet, bot. Boietus : rörsopp ; ~ comestible läcker r.
bolide, astr. meteor [sten, -it].
Bolivie*, geogr. Bolivia.
Bollandiste, hist. bollandist.
Bologne*, geogr. Bologna.
Bolonais, ~e*, invånare i Bologna.
bolonais, ~e*, a. bolognesisk, från Bologna.
Bolzano, geogr. Botzen.
bombance*, F fråssande måltid, kalas, vällef-nad; faire <x» göra kalas, kalas [er] a etc.
bombarde*, gam. [[militärisk term]] stenkastningsmaskin,
bombard, kanon; ~ bombfartyg; mua. brumbas,
bombardement, bombardering,
bombarder, 1:1,tr. bombardera,
bombardier, gam. [[militärisk term]] artillerist,
bombasin, ett slags sidentyg; parkum.
bombe*, [[militärisk term]] bomb; [[teknisk term]] vid butelj med trång hals; ~ d’artifice, ~ à feu, ~ incendiaire brandbomb; F gare la ~ fig. akta! tag dig till vara, i akt!
bombé, ~B*, pp. (a.) kupig, kullrig, hvälfd,
bombement, kupighet &c se föreg. ; kupig hvälfning; bombering, kullrighet fi. järnvägsbank etc.
bomber, 1:1, «r. göra (itr. bli) kupig s. bombé.
bomberie*, [[mindre brukligt]] bombgjuteri.
bombeur, en som tillverkar ell. säljer kupiga glas.
bombyx, zool. silkesmask etc.
bôme*, [[sjöterm] bom[segel] ; sv. gymn. bom.
1. bon, bonne*, I. a. [[adv. bildas regelb.]] (komp. meilleur, noe*;superi. le m.j la m. s. dessa ord); i allm. god; äfv. bra, förträfflig, utmärkt; verksam, kraftig, stark, eftertrycklig, dryg, duktig, ansenlig, betydlig, full, bastant, stor; duglig, nyttig, lämplig, tjänlig, passande [pour, contre, <i>à]FIX ; pålitlig, säker, ärlig, ärbar, hederlig, uppriktig; rätt, riktig; rådlig; läglig, gynnsam, gunstig, fördelaktig, passande; lycklig, lyckosam ; tillhörig, som tillkommer [àX] ; ädel; sedlig; mild, barmhärtig, nådig, människoälskande, kärleksrik, öfverseende, foglig, godhjärtad, huld, vänlig [envers, pour mot]; beskedlig, enfaldig; munter, rolig, lustig, F P komisk, behaglig, treflig, etc. ; sonair doux et ~ hs milda och behagliga väsen etc.; ~ ami, bonne amie god, kär vän [inna]; oftare älskare, -inna (fästman, fästmö, skatt, tillbedda); F mon ~ [ami] [min] bäste bror! ånge skyddsängel; bonne année godt år; souhaiter la b. année à qn önska ngn godt nytt år; dire la bonne aventure a qn spå ngn; bonne brise[sjöterm]] friskbram-segelskultje; bonne capture rik (god) fångst; le chemin, la bonne clef rätta vägen, nyckeln; avoir ~ cœur, [[mindre brukligt]] le cœur ~ ha godt hjärta, hjärtat p. rätta stället; de cæwrgär-na, med glädje (frivilligt); ~ compagnon ofta lustig ture (kurre); homme de ~ conseil förståndig man; les bons côtés de qn(qc) de ljusa sidorna hos ngn (af ngt); bonne dose ordentlig dosis etc. ; enfant snällt barn; F beskedlig, gemytlig människa; bonne femme god, utmärkt människa etc. (kvinna, hustru); F matrona; gumma; madam; äfv. »klok gumma»; contes de bonne femme käringssagor; ~ feu skön, duktig brasa; bonne feuille rentryck [t ark] ; la bonne foi redlighet; êtredebonne foi vara ärlig, uppriktig; etc. s. fois*, fortune*, franquette*, grâce*, gré, heure*, homme o. s. v.; à nne intention i god afsikt, i välmening; ~ jugement sundt omdöme; une bonne lieue @ en dryg mil; etc.,s. maison*, maF familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
