Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - brinde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brinde — 93 — brocher
brinde*, F [[mindre brukligt]] skål; boire, pointer des à qn dricka ngn till, dricka ngns skål, skåla med ngn.
Brindes*, geogr. förr Brnndusium ; ~ Brindisi,
brindille*, riskvist; bot. fruktskott.
bringue*, hästkrake,
bringuebale*, s. brimbale*.
brio, mus. brio, eld och styrka, lif.
brioche*, bag. brioche; fig. bock, misstag, dumhet, dumt streck,
brion, bot. träd-, ekmossa.
briquage, skurning med sten ell. tegelmjöl.
brique*, tegel[sten], mursten, -tegel; skursten; four à ~ tegelugn; maison* d. stenhus; bâtir de en bygga af [tegel]sten ; faire dea ~ (des ~s) slå tegel; ~ d’étain tenntacka; ~ de savon tvålkaka.
briquet, eldstål, -don; infanterisabel; ~ à air pneumatlskt elddon; ~ à mousse* de platine Döbereiners tändapparat.
briquetage, tegelmurning, rappning till likhet med tegel.
briqueté, ~e*, a. byggd af tegelsten; tegelfärgad.
briqueter, 1:8 ell. 9,tr. rappa likt tegel,
briqueterie*, tegelbruk, -slageri.
briquetier, tegelbrännare, -slagare, -handlare,
briquette*, kol-, torfkaka; ~ de tan barkkaka.
bris, våldsam uppbrytning, inbrott i ett hus ; brutet stycke, skärfva; bandi, bräckage; ~ [skepps]vrak, vrakgods; droit de ~ bärgarlön för strandfynd; ~ de prison* rymning medelst fängelsets uppbrytande ; ~ de scellé olagligt brytande af sigill,
brisable, a.2 skör, bräcklig,
brisant, [[sjöterm]] helst i pl. blindskär, klippa i vattenbrynet; bränningar; vågbrytare,
briscambille*, ett siags kortspel (vanl. brusquembille*).
brise*, vindfläkt, & bris; ~ de mer* ell. du large sjöbris; bonne ~ frisk bramsegels-kultje; F ~ carabinée ihärdig hård blåst, hård rifvare; petite ~ laber kultje,
brisé, ~e*, pp. (a.) bruten &c; être ~ vara uttröttad, medtagen af trötthet, förbi; comble ~brutet tak; lit ~ © utdragssäng; porte ~<3 delad dörr; table ~e fällbord; volets inre fönsterluckor,
brise-circuit ©,elektr. strömbrytare,
brisées*, pl. afbrutna kvistar; aller (courir) sur les ~ de qn inlåta sig i täflan med ngn, falla ngn i handtverket, söka slå ngn ur brädet; suivre les ~ de qn träda i ngns fotspår,
brise-glace ©, isbrytare,
brise-lames ©, vågbrytare,
brisement, brytning &c s. briser; fig. ~ de cœur ånger, djup smärta; ~ des images* bildstormning,
hrise-mottes ©,agr. vält.
briser, 1:1,I. tr. [af]bryta, krossa, bräcka, sönderslå, -bryta [de med] ; sönderbråka, uttrötta, skaka sönder; bråka lin «ch hampa; kamma uii; ~ de fatigue* uttrötta; ~ les glaces* slå sönder speglarna; bryta isstyckena ; ~ [les images* storma. II. itr. häftigt bryta sig, stöta, ~ bryta, bränna [contre mot] ; afbryta ett samtalsämne ; brisons là låt[om] oss stanna därvid, ej vidare tala därom; ~ avec qn bryta med ngn. s. ~
brytas, bryta sig, krossas, gå sönder ell. i stycken; fällas (läggas) ihop, låta vika sig; fig. duka under; förstöra sin hälsa,
brise-raison ©, F pratmakare, pladdrare.
brise-tout ©, en som slår sönder allt.
briseur, [[sjöterm]] d’images* bildstormare.
brise-vent ©, vindbrytare, väderskärm.
Brisgau, geogr. Breisgau.
briSiS, [[teknisk term]] ark. brott p. tak.
brisoir, [[teknisk term]] [lin-, hamp]bråka,
brisque*, ett siags kortspel,
bristol, papperssort bristol.
brisure*, brutet ställe, brott, refva; veck, knä etc.
Britannique, a.2 geogr. les Iles Brittiska öarna (öriket),
britannique, a.2 brittisk, britannisk.
Brive-la-Gaillarde*, @ Kråkvinkel.
1. broc, mugg [full] ; ibl. [vatten]nna [enfer blanc af bleck] ; ~ à couvercle stånka.
2. broc,gam. stekspett; F de ~ en bouche direkt [från stekspettet] i munnen ; F de bric et de ~ här och där; genom hvarjehanda medel; på något (ett eller annat) sätt.
brocantage, handel (schackrande) med gamla saker,s. följ.
brocanter, 1:1,itr. schackra, handla med gamla saker (småkram, möbler, taflor, medaljer, nipper, skräp o. d.).
brocanteur, euse*, schackrare, en som säljer gamla saker &c se föreg. ; acheter qc\ chez un ~ i klädstånd; boutique* de ~ © klädstånd,
brocard, F stick-, glåpord, speglosa.
brocarder, 1:1,tr. F ge stickord &c åt,s. föreg,
brocardeur, euse*, spefågel,
brocart, tyg: ~ d’or, d’argent guld-, silfverbrokad.
brocatelle*, brokatell; ett siags marmor,
brochage, [[teknisk term]] bokb. häftning.
brochant, ~e*, a. her. ~ sur le tout målad ell. lagd öfver hela skölden; fig. F dessutom, till på köpet (till råga p. allt),
broche*, [stek]spett; [[teknisk term]] spolstift, -ten; [ljus-, strump-, trä]sticka; [lås-, press-, vals]spindel, dorn, tunntapp ; syl ; pryl ; stift p. en skottafla; juvel. brosch; pl. vildsvinsbe-tar; mettre à la ~ ell. en ~ sätta p. spett; fig. F faire un tour de ~ vända sig åt alla sidor framför eldbrasan,
brochée*, ett spett &c fullt,s. föreg,
brocher, 1:1,tr. väfva med inslag af guld-, silfvertråd ell. silke; [[teknisk term]] bokb. häfta; skom. slå in, pligga fast; hofsl. fästa en hästsko; vagnm. sätta sprint i ett hjui; fig. rafsa ihop; hofsi. ~ en musique* sko felaktigt; F ~ ses devoirs slarfva, hafsa med sina läxor.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterra. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
