- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
103

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - calme ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

calme — 103 — camomille


calme, I. a.2 lugn, stilla; sansad; d’unir, d’un ton ~ äfv. lugnt &c. II. s. m. lugn; vindstilla, stiltje; fig. lugn, ro; ~ ~ plat blekstillt; le ~s. fait det blir lugnt; ~ det stillnar alldeles ut; région* [zone*] des ss stiltjeregion, -bälte,


calmer, 1:1,tr. lugna, stilla (mildra); itr. ~ stillna ut, mojna,s. ~ lugna, stilla sig, sakta, upphöra,


calmir, 2:1,itr. [[mindre brukligt]] & stillna.


Calmoucks, pl. folkn. kalmucker.


calmouck, tyg: kalmuck.


calomel, [[mindre brukligt]] calomélas,kem.,farm. kalomel,


calomniateur, trice*, baktalare, bakdantare, äreskändare, smädare, belackare, -erska.


calomnie*, för-, baktal, bakdantande, smädelse (falsk beskyllning) ; forger une s. publier des s. contre qn öppet förtala ngn.


calomnier, 1:1,tr. baktala, -danta; förtala, smäda, svärta,


calomnieux, euse*, a. © smädlig, lastelig.


caloricité*, fys. värmekapacitet,


calorie*, fys. värmeenhet,


calorifère, a.2 värmeledande; s. m. värmeledningsapparat; kalorifer.


calorifique, a.2 fys. värmeutstrålande, -gifvande, [upp]värmande; värme-; capacité* se calorique spécifique; rayon ~ värmestråle.


calorimètre, fys. värmemätare,


calorimétrie*, fys. värmets uppmätning,


calorimoteur, fys. deflagrator,


calorique, fys. värme; ~ de fusion* smältningsvärme; ~ latent latent ell. bundet v.; ~ rayonnant strålande v.; ~ spécifique egentligt ell. specifikt v., rymlighet för v.


calot, liten träkil,s. cale*.


calotin, okvädinsord: Svartrock (katolsk präst),


calotte*, kalott, lufva; F P sittopp, munfisk (örfil); fig. präster; [[teknisk term]] kulle (på en kol-mila); ark. lågt, sfäriskt hvalf; ~ du crâne hufvudsvål; ~ à oreilles* kalott med örlap-par; F sousa ~ des deux under himmeln (solen) ; porter la ~ F vara präst,


calotter, 1:1,tr. F P ge en sittopp (örfila).


caloyer, ère*, munk, nunna af Basiliiorden.


calque, kalkering; fig. slafvisk efterbildning; papier ~ kalkerpapper.


calquer, 1:1,tr. kalkera; fig. slafviskt efterbilda,


caiquoir, kalkerstift.


calumet, indisk rök(freds)pipa.


calus, hårdnad i huden, valk, knöl; fig. s. faire un ~ förhärda sig [contre mot].


Calvaire, bibl. le ~Hufvudskalleplatsen; ~ herald. koi’S p. fot.


calville, s. m. pomoi. röd [sommar]kalvill.


Calvin, kyrkoh. Kalvin.


calvinisme, kalvinism.


calviniste, s. [a.)2 kalvinist[isk].


calvitie*, [flint]skallighet.


camaïeu, juvel. tvåfärgad, skuren ädelsten; måi. målning i en färg. camail [pl. -s], kort pr#stkappa etc.


camaldule, I. s.2 kamaldulensermunk, -nunna. II. s. kamaldulenserkloster.


camarade, s.2 kamrat.


camaraderie*, F kamratskap, kotteri, kamaraderi.


camard, ~e*, a. F trubbnäst, plattnäsig ; s. trubbnos, plattnos, -näsa; F P la s. döden,


camarilla*, kamarilla.


cambiste, [[mindre brukligt]] växelmäklare (nu agent de changé). carn bi u m. bot. säf ring.


Cambodge, geogr. Kambodja.


cambouis, hjul-, vagnsmörja.


Cambrai, geogr. Cambrai; toile* de ~ kambrik; kammarduk.


cambré, ~e*, pp. (a.) böjd uppåt,s. följ.; ~ kölbruten ; avoir le dos ~ vara svankiyg-gig; avoir le pied ~ vara högvristad, ha höga vrister; avoir la taille s. vara bak-åtböjd.


cambrer, 1:1,tr. lindrigt kröka i bågform, se föreg. s. ~ blifva krokig, bugna, slå sig.


cambrien, ~ne*, a. geol. kambrisk.


cambrure*, [[sjöterm]] krökning, böjning uppåt, bukt, hvälfning.


cambuse*, [[sjöterm]] utvägningsrum ombord, kvästlaf-ve; la commission de las utvägningsfGlättningen.


cambusier, [[sjöterm]] proviantkarl, skaffare.


Cambyse, hist. Kambyses.


came*, zool. båtsnäcka; [[teknisk term]] lyftarm, friskel; arbre à s. hammarhjulstock.


camée, kamé.


caméléon, zool. kameleont; äfv. fig.


caméléopard, gam. zool. kamelopard, giraff,


camélia, bot. kamelia.


cameline*, bot. [lin]dodra.


camelot, handi. kamlott.


camelote*, F dålig vara, fusk-, dussinarbete, machverk, skräp,


camelotier, kamlottväfvare ; lurendrejare; dåligt papper,


camembert, camembertost. eamérier, påflig kammarherre, camérière* ell. camériste*, kammar [j ung]fru.


camerlingat, syssla af följ.


camerlingue, kardinal-statssekreterare.


Caméron, hist. Cameron.


Caméroun, geogr. Kamerun.


Camille, s.2 dopn. Kamillus, Kamilla.


1. camion, liten knappnål.


2. camion, [drag-, arbets]kärra, drög.


camionnage, forsling p. camion,s. föreg,


camionner, 1:1,tr. forsla p. camion,s. detta!


camionneur, forman, åkare.


camisade*, gam. nattlig Öfverrumpling.


Camisard, ~e*, hist. kamisard.


camisole*, under-, nattröja; ~ de force* tvångströja.


Camoëns, hist. [le] ~ Camoens.


camomille*, bot. kamomill, -te.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterra. [[militärisk term]] militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free