Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - chagrin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chagrin — 119 — chambre
kymmer; mourir de ~ äfv. gräma sig till döds; cela m. fait bien du ~ det smärtar mig djupt; les abrègent la vie sorg och bekymmer förkort. lifvet.
2. chagrin, ~e*, a. © sorgbunden, -sen, för-, nedstämd, bekymrad, ledsen; förargad, harmsen (ond, vresig), vid dåligt lynne.
3. chagrin, [[teknisk term]] schagräng; F ag. avoir une peau de ~ hafva skrofligt skinn.
chagrinant, ~e*, a. led-, bekymmer-, smärtsam (smärtande), förtretlig, -arglig.
1. chagriner, 1:1,tr. bedröfva, bekymra (smärta, oroa), göra ledsen ell. nedslagen (förarga, förtreta); gräma,s. ~ gräma sig &c; sörja, harmas [de öfver] ; s. ~ pour qc ibl. kvälja sig öfver ngt.
2. chagriner, 1:1,tr. [[teknisk term]] bereda till schagräng.
chagriner, [[teknisk term]] schagrängarbetare.
chai, magasin, nederlag, upplag jämnsmed marken,
chaîne*, kedja, boja, fjättrar; kätting; fora. galerstraff; hop galerslafvar; [[teknisk term]] ränning, varp till Väf; fig. sammanhängande rad, följd; band; slafveri, träldom, fångenskap; d’attelage [[teknisk term]</i>] koppling; ~ de montagnes* bergskedja; ~ de roué* kedjehjul; faire la ~ bilda kedja via eldsvåda; i dans: göra chaîne; mettre à la ~ sätta i band, slå i bojor; skicka till galererna (äfv. = envoyer à la
chaîné, ~e*, a. kedjeformig; sammanlänkad,
chaîner, 1:1,tr. mäta med landtmätarekedja.
chaînetier, kedjemakare etc.
chaînette*, liten kedja; ark. kedjehvalf; kedjelinie; points de ~ kedjesöm.
chaînon, [kedje-, kättings]länk.
chair*, kött äfv. fig.; innanmäte p. frukt; hull; hud [färg], hy; garfv. köttsida; couleur* de ~ köttfärg[ad] ; pom. ~ à dames* ® kanel-päron; F en et en os äfv. lifslefvande ; être en ~ ha godt hull; s. ~ hans kött och blod; être de ~ vara människa; v. af kött och blod; F ni ~ ni poisson hvarken fågel eller fisk; F grosse masse de ~ tjock lunsa, köttklump; F ~ à canon kanonmat; F pester entre cuir et ~ svära i skägget; ~ de poule* hönskött; F cela fait venira ~ de poule* det kommer en att rysa; c’est entré ans les rus det trängde djupt in i köttet; s. bière*.
chaire*, [läro-, ämbets-, predik-, biskops-] stol; kateder; professur (lektorat) [dei]; en ~ p. predikstolen, i katedern; éloquence* de la ~ andlig vältalighet (predikogåfva) ; occuper la ~ predika,
chaise*, stol, säte; schäs [med sufflett]: ~ longue hvilstol, schäslong; ~ [à porteurs] bärstol.
1. chaland, ~ [last]pråm, liktare.
2. chaland, ~e*, s. (a.) kund, köpare, afnämare; pain r. godt hvetebröd.
chalandise*, [[mindre brukligt]] [tillopp af] kunder,
chalandon, [[sjöterm]] pråmkarl, -fraktare.
Chalcédoine*, fora. geogr. Kalcedon.
chalcédoine*, miner. kalcedon.
Chalcidique*, geogr. Kalcidiska halfön,
chalcographe, kopparstickare (gravör),
chalcographie*, kopparstick[skonst].
chaldaïque, a.2 kaldeisk.
Chaldée*, ford. geogr. Kaldéen.
Chaldéen, ~ne*, folkn. kaldéer, kaldeisk kvinna,
chaldéen, ~ne*, a. (s. m.) kaldeisk[a språket],
châle, schal [tyg].
chalet, bondkoja (stuga), alp(schweizer)hydda; fäbod.
chaleur*, värme, hetta; brunst; fig. ifver, eld, nit, häftig-, liflighet; ~ rouge [[teknisk term]] hets; ~ du soleil solhetta ; ~ [du style lif, värme ; la grande ~ du jour middagshettan ; les grandes sommarhettan ; éprouver des känna blodet stiga åt hufvudet; dansa ~ de la lutte i stridens hetta,
chaleureusement, adv. varmt &c; fig. med värme,
chaleureux, euse*, a. © varm, het[sig] ; fig. äfv. eldig, ifrig, nitisk, hjärtlig,
châlit, föråldr. sängställe (eg. -ram),
chaloir, 3:22,itr. och opers. föråldr. brukas föga utom i uttr. il ne m’en chaut det bekymrar mig icke.
chalon, drag-, fisknot.
Chaloupe*, slup. barkass, storbåt,
chaloupier, [[sjöterm]] barkassgast.
chalumeau, halmstrå, -pipa, rör[pipa]; herdepipa, skalmeja, säckpipa; säckpipsrör; 0 blås-, luft-, sugrör,
chalut, ett siags dragghåf.
chalybé, ~e*, a. farm. stål-, järnhalt!g.
Chamade*, kapitulations-, parlamenteringssig-nal (trumhvirfvel) ; battre la ~ fig. ge vika.
chamailler, 1:1,itr. ell. s. ~ F slåss, luggas (tas); fig. väsnas, gräla.
Chamaillis, F slagsmål; fig. träta, gräl, oväsen,
chamarrer, 1:1,tr. pryda med snören, galoner o. d. ; fig. F utpråla, -styra, -pynta,ibl. öfverhopa [de med]; chamarré d’or äfv. guld-smidd; F ~é de [grec et de latin späckad med.
chamarrure*, F utprålande &c se föreg. ; ut stoffering &c; bondprål, grannlåt,
chambellage, länsr. afgift till länsherre,
chambellan, kammarherre; [[mindre brukligt]] marskalkstaffel; Grand ~ öfverste kammarherre; premier ~ kabinettskammarherre.
Chambertin, ett siags bourgognevin.
chambourin, ett siags kisel.
chambranle, m. [[teknisk term]] [dörr-, fönster]karm, -ram, -infattning.
chambre*, kammare äfv. poiit., vetensk., 0; [bonings]rum, gemak; afdelning af en domstol; ibl. grop, gallra; [[militärisk term]] [krut]kammare i kanon etc.; ~ hytt; ~ à alcôve* kammare med alkov; ~ d’ami (de réserve*) gästrum; ~ à coucher sängkammare, sof(ligg)rum; ~ à feu eldrum ; ~ en galetas vindsrum ; ~ garnie möbleradt rum tiu uthyrning; demeurer en ~ garnie hyra [möbleradt] rum ]femme* de ~ [kammar]jungfru; städerska; musique* de
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterra. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
