Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - châtaigne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
châtaigne — 126 — chauffe-pieds
avoir un ~ dans la gorge ha en tupp i halsen, sjunga hest; il vient un jour où les ~s se peignent det kommer en dag efter denna, det kommer surt efter.
Châtaigne*, kastanje; veter. stålsvamp,
châtaigneraie*, kastanjekind, -park, -skog.
châtaignier, äkta kastanjeträd,
châtain, a. m. kastanjebrun; des cheveux ~ clair ljusbrunt hår.
chataire*, s. cataire\
chat-cervier [pl. -s-s],zool. kattlo,
château, [befäst] slott, borg, fäste, skans; herregård, -säte; [[teknisk term]] ~ d’eau* vattenstation, -torn; ~ de carte[s]* korthus; fig .faire des ~x en Espagne* bygga luftslott,
chateaubriand, kokk. chateaubriand, biffstek,
chatée*, en kull kattungar,
châtelain, rve*,s. (a.) ford. kastellan, borggrefve, -fru, -fröken; ståthållare, slottsfogde; [seigneur] ~ slottsherre; [juge] ~ slottsdomare; nu: © värd, -inna p. herregård. châtelaine* s. föreg.; [[teknisk term]] nyckelkedja, urhake, etc.
châtelé, ~e*, a. herald. besatt med slott och torn.
châtellenie*, kastellani, borggrefskap.
chat-huant [pl. -s-s],zool. kattuggla,
châtier, 1:1,tr. aga, tukta, hålla tukt på; näpsa, [be]straffa [de med, för]; späka; fig. sofra, städa; qui aime bien, châtie bien ju kärare barnet, dess skarpare riset ; den man älskar, den agar man.
chatière*, katthål, -glugg; -fälla; fig. smyghål,
châtieur, tuktomästare ; ©.
châtiment, näpst, aga, tuktan (straff, bestraffning); sans ~ ostraffadt; cela trouve son ~ äfv. det straffar sig själft, chatoiement ell. chatolment, skiftning, skimrande, skimmer.
1. chaton, kattunge.
2. chaton, [[teknisk term]] juvel. kast (infattning); bot. hänge; hylsfnas p. nötter etc.; anat. klack af ringbrosket etc.
chatouillement, kittlande, -ing &c s. följ.
chatouiller, 1:1,tr. kittla (reta); fig. äfv. smickra (smeka, behaga) ; ridk. ~ [de l’éperon] sticka med sporren ; ~ le palais à qn kittla ngns gom.
chatouilleux, euse*, a. kittlig; skygg; fig. F ömtålig, snarstucken, grannlaga, kinkig [surå]; cheval] ~ à l’éperon ömtålig för sporren; ~ sur le point d’honneur ömtålig om sin heder (ära),
chatoyant, ~e*, a. [färg]skiftande, skimrande,
chatoyer, 1:17,itr. skifta i färg, skimra,
châtré, kastrat.
châtrer, 1:1,tr. kastrera.
chatte*, s. chat; fiskdragg.
chattemite*, F lismare, smiler.
chatter, 1:1, kissla, föda kattungar,
chatterie*, läckerheter, namnam; smilande, lismande; ibl. slisk,
chaud, ~e*, a. (s., adv.) © varm, het; värmande; hetsig; passionerad, lidelsefull, eldig, ifrig, nitisk, liflig, hetlefrad, häftig; varmt tillgifven ; F färsk, ny ; (s. m. någon gång värme, hetta: adv. varmt, hett &c); [[teknisk term]] à ~ rödglödgad; cassant à ~ rödbräckt; étau à ~ skruf städ; ~ comme braise* glödhet; avoir ~ vara varm [à la tête, aux pieds om hufvudet, fötterna]; F ag. tête chaude brushufvud; avoir la tête vara het (kort) om hufvudet, hetlefrad = avoir le sang F fig. avoir les pieds ~s ell. au ~ vara välbärgad, ha det godt, väl beställdt (ej behöfva frysa); il fait ~ det är varmt; il y faisait ~ fig. där gick det hett till; cet habit] tient ~ håller värmen; ~ de vin berusad; froides mains, ~es amours kalla händer, men varmt hjärta; jouer à la main lek: gissa hvem som slår en i handen; pleurer à ~es larmes gråta bittra tårar, bitterligen; F tomber de fievre* en ~ mal råka ur askan i elden; F le rendre tout ~ [comme braise*] à qn genast hämnas, gifva svar p. tal, ej blifva svaret skyldig, kvickt besvara ett stickord; F la donner (l’avoir) bien skrämma upp folk; tout ~ alldeles färsk, © ; toutout bouillant genast, strax; F cela ne lui fait ni ~ ni froid det är h. fullkomligt likgiltigt, sak samma; cela ne fait ni froid ni ~ det gör ingenting till saken, hvarken godt eller ondt, till eller ifrån (skadar eller gagnar); ibl. det är som hvita plåstret; souffler le froid et le ~ha två tungor i en mun.
chaude*, [[teknisk term]] värmning; ~ suante svetsvärme, vällhetta.
chaudeau, föråldr. varm kraftsoppa, dryck; ~ fin skumsås.
chaudement, adv. varmt; tenir ~ hållavarm[t].
Chaudière*, stor [koppar-, järn]panna, kittel, gryta; ~ ång-, skeppspanna; ~ de cuisine* kokkittel; ~ de teinturier färgkyp; ~ à vapeur* ångpanna,
chaudron, mindre kittel; F petit grandes oreilles små grytor ha också öron.
chaudronnée*, en kittel full.
chaudronnerie*, kopparslagaryrke, -verkstad, -arbete (kopparkärl),
chaudronnier, ière*. kopparslagare, -hustru; ~ de campagne*, ~ ambulant kittelflickare (-botare).
chauffage, uppvärmning; bränsle, vedfång; ~ fyrning under pannan; bränning ell. rökning af en fartygsbotten ; bois de ~ brännved; bon de ~ vedrekvisition, -pollett; droit de ~ rättighet till vedhygge,
chauffe*, upphettning, bränning; ~ fyr, hets; 0 eldrum, -trumma; surface* de ~ eldyta; donner une ~ à [un métal glödga,
chauffe-assiettes ©, tallriksvärmare.
chauffe-lit © [en. ~s], sängvärmare.
Chauffe-pieds ©, fotvärmare (glödpanna); fotpåse.
* feminin. 2 maakul. och femin. (Q pl. lika. (n) närmast naotsv. (o) ouiskrlfves. (7) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
