Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - diner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dîner — 214 — dire
-nous à ~ hvad få v. till middag?; demander à ~ à qn bjuda sig till middag hos ngn; donner à nu, inviter à ~ gifva middag, bjuda till m.; quiort dîne den som sofver känner ingen hunger; être à ~ äta m.; sitta vid middagsbordet; ~ par cœur blifva utan m., gå miste om sin m.; P F il me semble que j’ai dîné and je le vois jag förlorar aptiten när jag ser h. 2. dîner ell. [[mindre brukligt]] dîné,s. m. middag[småltid, -smat] ; le ~ est servi äfv. bordet är serveradt; après [le] ~ efter middagen; le ~s. refroidit, est sur la table maten kallnar, står p. bordet,
dînette*, F faire la ~ äta [dock] middag; leka kalas.
dîneur, F middagsgäst; beau, franc ~ stor-ätare.
diocésain, ~e*, s. stiftsbo; a. stifts-,
diocèse, [biskops]stift.
Diociétien, hist. Diokletianus.
Diodore, hist. Diodorus. Diogëne,hist. Diogenes.
Diomède, myt. Diomedes,
dionysiaques*, pl. Backusfest.
dioptrique, 5.* fys. dioptrik; a.2 dioptrisk.
diorama, diorama.
diphtérie*, läk. difteri, difterit[is].
diphtongue*, gram. diftong,
diplomate, 5. m. (a.2) diplomat (-isk).
diplomatie*, diplomati; fig. a fr. fin politik, slughet; faire de la ~ vara diplomatisk, fintlig. listig, slug o. d.; gå slugt till väga.
diplomatique, a.2 © diplomatisk; s. diplomatik (konsten att tyda gamla urkunder).
diplôme, diplom, fullmakt, urkund, adelsbref etc.; muni d’un ~ som har tagit examen,
diplômé, ~e*, pp. [a.) utexaminerad,s. föreg,
diptère, s. [a.) ark. dipteraltempel; zool. [insectes] nus tvåvingar, diptera,
diptyques, pl. antik. dubbel [skrif] tafla etc.
1. dire, 4:27,tr. vanl. säga [qc à qn ngn ngt, de om, à qn de till ngn att],ibl. yttra, [ut-] tala [de, sur om]; omtala, nämna [de om]; framsäga, läsa [upp]; tillkännagifva; mena, tänka, tro [de om] ; antyda, vittna om; betyda, innebära; poet. besjunga, etc.; que ~ hvad skall (måste) jag säga?; comment ~ äfv. hur skall jag säga, uttrycka mig?; dites-le en français säg det p. franska; dis-lui que je suis ici säg h. att jag är här; dis-lui de venir ici bed h. komma; dis-lui d’y aller eu. ~ [que je veux] qu’il y aille säg [åt, till] honom att h. går ell. h. att h. bör (måste) gå dit; dis-le donc ofta men säg det då!; dis donc det är sant!; dites donc vanl. hör ~ [pä] !; il lui dit de s’asseoir h. bad h. sitta ner; il vous dira par exemple h. kan t. ex. säga en ; je hd en ai dit quelques mots äfv. jag antydde det för h., jag gaf h. en vink därom; ~ queon, que oui säga nej, ja; et ~ que tänk bara att, och att tänka sig att; ibl. och om man betänker att; il dit poet. sa talte h., h. talte; [[mindre brukligt]] j’ai dit jag har talat (slutat) = dixi; härmed slutar jag, jag har sagt [min tanke] ; à qui le dites-vousvet ni med hvem ni talar? ; det vet nog jag [af erfarenhet] ! ; à ce qu’il dit efter hvad h. säger, enligt h., hans uppgift ; qui dira ce qu’un moment peut contenir de peine* hvem kan säga huru mycken smärta kan rymmas i ett ögonblick; qui lui eût dit qu’il s. ferait tuer par un esclave hvem skulle ha spått h. att h. skulle dödas af en slaf ?; je ne dis pas que cela m. plaît (plaise) jag säger icke att det behagar mig; je ne dis pas que vous ne lisiez quelquefois jag har ingenting emot att ni läser ngn gång; c’est comme s. l’on disait que äfv. det är lika som att säga att; comme qui dirait s. att säga, som om man skulle säga; qu’en dis-tu hvad säger (tänker) du därom?; F en dire de bonnes* à qn dikta ihop historier för ngn; F s. le cœur lui en dit om h. har lust därtill; le cœur m. le disait bien det anade mig, jag kände det p. mig; on dit det sägs, berättas, man (folk etc.) säger etc.; des on dit lösa rykten, hörsagor, -sägen; ce n’est qu’un on dit det är bara ett rykte; on dit qu’ily a [un monde fou det skall (lär) vara; comme on dit som man säger. plägar säga; on dit est un menteur ryktet talar osanning, säger osant; à ce que l’on dit efter hvad det sägs; on dirait, on aurait (eût) dit [d’]une île man kunde kalla(t) den för, man skulle kunna(t) tro (ha trott) den vara en ö; on dirait à le voir [qu’il est faible man skulle tro då man ser h.; on eût dit de[s] feuilles dispersées par le vent man skulle ha trott sig s. af vinden kringspridda löf; F on dirait d’un fou man skulle tro att h. vore galen; il neait qu’en ~ h. vet icke hvad h. skall säga därom; il dit qu’il s’y connaît, il dit s’y connaître h. säger att h. förstår sig p. det; il dit l’avoir su avant toi h. påstår att h. visste (säger sig ha vetat) det före dig;partir sans] ~ adieu taga afsked, säga farväl; ~ bonjour à qn äfv. hälsa ngn god dag; ~ des bêtises* prata dumheter, strunt, smörja; autrement dit med andra ord, eljest, annars; ~ tout bas hviska; on s. dit tout bas ~ man hviskar till hvarandra; il a beau ~ h. m. (kan) säga hvad h. vill, hvad h. än m. säga, förebära; c’est beaucoup (peu, trop) ~ det är mycket (litet, för m.) sagdt (tilltaget); cet acteur] dit bien har godt (vackert) föredrag, deklamerar väl; l’art de bien ~ konsten att tala (läsa) väl (lägga sina ord väl); bien disant som lägger sina ord väl, uttrycker sig väl; ~ du bien (du mal) de qn tala väl (illa) om ngn; ~ du (beaucoup de) bien de ibl. hålla [långa] loftal öfver; F ~ pis que pendre de, qn säga det värsta om ngn ; F ~ à qn son fait säga ngn sanningen; ~ la messe läsa mäs* feminin, 2 maskul. och feuiin. [[pl. lika]] pl. lika. ©) närmast niotsv. (© omskrifves. ©) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
