Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - eau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eau — 228 — écaille
sjögrönt; nous aurons de äfv. v. få visst regn; ~ faire sonr», faire [de intaga vatten; faire ~ ~ läcka, vara läck; embarquer de l’~ få en sjö öfver sig; il tombe de I’** det regnar; le temps est à det är regnigt- väder; être out en ~ (oftare nage*) vara genomsvettig, lungvåt af svett ; fondre en [för]smälta i tårar; s. jeter à l’~ äfv. kasta sig i sjön, i ån o. d. ; mettre de l’~ dans son vin blanda vatten i sitt vin; fig. taga skeden i vackra handen; nager entre deux simma under vattnet; fig. F hålla med bägge partierna; bära kappan p. bägge axlarna; ce vin] ne supporte pas Itål ej att spädas; F tenir qn le bec dans l’~ afspisa ngn med fagra ord, tomma löften; tomber dans l’~ fig. F misslyckas; torka in; F l’~ lui enient à la bouche det vattnas i munnen därefter; aller au fond de l’~ gå till [sjö]botten; aller par ~ resa sjövägen; battre ldonner des coups d’épée* dans F hugga i sten; göra fåfänga, misslyckade försök,s. coup; être mme le poisson dans V*** vara i sitt ässe, element; il passera bien de sous /e[s] pont[s] d’ici là det blåser många väder innan dess; revenir sur l ibl. åter komma p. grön kvist; repa sig, komma sig upp (före) igen; médecin d douce doktor Hjälplös; à de rose* fig. sliskigt. II. vanl. i pl. mineral-, hälsovatten ; hälsobrunn, bad-, kurort; ~ kölvatten; l’administration* des et forêts* © skogsstyrelsen ; grandes à Versailles samtliga vattenkonsterna [skola] spela i Y. ! -, prendre les ~x dricka brunn; voyage aux badresa; [[sjöterm] ~x basses lågvatten; mortes dödtid; vives s. ringtid; entre deux mellan botten och hafsytan,
eau-de-vie* [pl. -x-], brännvin, konjak,
eau-forte* [pl. ~x-s], sked-, etsvatten; etsning; graver à 1’** etsa: à l’~ etsad,
eau-mère*, [-x-s],kem. moderlut.
ébahi, ~e*, pp. (a.) F förbluffad &c s. följ.
s’ébahir, 2:1, F bli förbluffad, häpen, häpna, baxna [s] [de öfver],
ébahissement, F häpnad &c s. föreg,
ébarber, 1:1,tr. borttaga, -skära, -slipa, afputsa ojämna kanter etc.; klippa; [[teknisk term]] äfv. utklappa, jämna; skafva,
ébarboir, [[teknisk term]] [puts- etc.]knif ; fyreggad, -kantig skafvare.
ébarbure*, [[teknisk term]] affall vid afputsning; grav. skarp kant.
ébat, F tidsfördrif, förlustelse; ibl. ras ; prendre ses roa sig [à med att],s. s’ébattre.
ébattement, [[mindre brukligt]] F se föreg. [[teknisk term]] vagnm. svängrum,
s’ébattre, 4:2, F tumla om; roa sig, förströ sig.
ébaubi, ~e*, a. F skämts,s. ébahi.
ébauche*, [första] utkast; fig. svagt försök,
ébaucher, 1:1,tr. göra början ell. [första] utkast till; anlägga målning; grofhugga, -häck-la, tillyxa; fig. ibl. antyda, förebåda.
ébauchoir, [[teknisk term]] bildh. grof mejsel; grof häckla,
s’ébaudir, 2:1, F hoppa och dansa af glädje, jubla, ébaudissement,gam. F jubel,
ébène*, ebenholts[träd]; cheveux d’** korp-, kolsvart hår.
ébéner, 1:2,tr. svartbetsa som ebenhoits.
ébénier, ebenholtsträd \faux ~ gullregn.
ébéniste, fin-, möbelsnickare,
ébénisterie*, fin-, möbelsnickeri; konstsnickararbete.
éblouir, 2:1,tr. [för]blända, förblinda,
éblouissant, ~e*, a. bländande,
éblouissement, bländning &c s. éblouir.
éborgner, 1:1,tr. göra enögd; skada ögat på. s’~ skada sitt ena öga.
ébouillir, 2:13,itr. koka in, ihop.
éboulement, [jord]ras, -fall,s. följ.
ébouler, 1:1,itr. [med avoir o. être] ell. s’~ instörta, rasa, ramla, falla,
éboulis, hop, ras.
ébourgeonnement, bortskärning s. följ.
ébourgeonner, 1:1,tr. bortskära öfverflödiga skott och knoppar p. fruktträd,
ébouriffé, ~e*, a. F rufsig; illa tilltygad i håret; fig. [upp]skakad.
ébousiner, 1:1,tr. [[teknisk term]] mur. borthugga den förvittrade skorpan p. stenar,
ébranchement, kvistning, -ande.
ébrancher, 1:1,tr. [af] kvista, afbryta grenar på.
ébranlement, skakning &c s. följ.; äfv. stöt.
ébranler, 1:1,tr. skaka, rubba, göra vacklande, osäker; sätta i rörelse, i svängning. skakas sätta sig (komma) i rörelse; vackla, rygga tillbaka; [ge] vika; om tänder: lossna; ne jamais ne pas s. laisser ~ vara orubblig,
ébrasement, ark. utvidgning s. följ.
ébraser, 1:1,tr. ark. utvidga dörröppning ell. fönsterluft inåt. Ébre,geogr. l’~ Ebro.
ébrécher, 1:2,tr. egg-, kantstöta, göra hak i; bräcka, ge knäcken. s’~ une dent bryta af en tand, få en tand utslagen [på sig],
ébrener, 1:4,tr. lågt ord: torka ren [t].
ébriété*, rus[ighet] (florshufva).
ébrouement, fnysning &c s. följ.
ébrouer, 1:1,tr. [[teknisk term]] färg. skölja. s’~ fnysa, prusta.
ébruiter, 1:1,tr. utsprida, göra allmänt bekant. utspridas,
ébuard, [[teknisk term]] träkil.
ébullition*, kokning, uppbubbling, -vällning, koksvall; läk. hetblemma; point dkokpunkt.
écacher, 1:1,tr. [sönder]krossa, -stöta; hopklämma, -trycka, tillplatta, slå tunn.
écaille*, fjäll; skal på ostron etc.; flisa, skärfva etc.; de fer glödspån, hammar-, smedslagg; couvert d’~s äfv. fjällig; peigne en ~ sköldpaddskam; tomber en fjälla af sig &c s. s’écailler.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. © närmast motsv. © omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
